— ——6567dcsAA— —— förestållningar, hvilka blifvit gjorda till dess fördel, antingen blifvit bortblåste med vinden eller döfvade af det skrik och de grofva beskyllningar, man med största oråttvisa och i mångfaldiga variationer upphåft mot denna menniskoklass. Följden år den, att det alldeles icke gagnar hvarken arbetsklassen eller dess mälsmån att grubbla öfver och upptånka medel huru dess nåd skall kunna afhjelpas eller lindras, emedan det uteslutande beror på andra, beror på dem, hvars verkliga eller inbillade intressen man fruktar skola komma att lida i samma mån, som arbetarens vilkor förbåttras, huruvida dessa medel eller palliativer skola komma att anvåndas eller ej. Hvarje tanke på att höja arbetsklassen, hvarje tanke som anstrånger sig för att uppfinna medel, hvarigenom det beroende offret skulle kunna ryckas ur egennyttans klor, studsar bedöfvad och sårad tillbaka från den mur som skiljer arbetaren från de öfrige samhållsklasserne. (Forts.)