Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1850, sida 1

——— ÄE— — få al arbetsklassen på detta satt kunna tillpraktisera sig röstrått, utan att alla böra hafva röstrått utan att dersöre behöfva såtta sig i skuld för en skillings vårde, och delta emedan alla kånna med sig sjelfva och åro öfvertygade om att den tillkommer dem med lika stor rått, som dem, hvilka nu utöfva den, till en del måhånda på arbetarnes bekostnad. Att hela arbetsklassen skulle kunna få röstrått derigenom att de skaffade sig någon er gendom, blefve dessutom temmeligen ombjligt, och då man så beredvilligt anvisar smygvågar, hvarpå så många arbetare som ville kunde komma in i helgedomen; så förundrar det oss, hvarföre man ej likaså gerna Öppnar porten på vid gasvel, så att hvar och en som önskar kan gå in i godt mak; iy der finns ju plats nog för oss alla. Sedan vi sålunda betraktat den första frågan från hvarje ståndpunkt det varit OSS möjligt att intaga, och sedan vi, under denna betraktelse kommit till den öfververtygelse, att frågan bör besvaras jakande, emedan arbetsklassen, från hvilken sida man ån ser saken, måste erkånnas beråttigad att fordra rösträtt; — vilja vi öfvergå till undersökning af den sednare frågan: huruvida allmån rösträtt kan antagas hafva en välgörande verkan på arbetarnes vilkor. Hårvid kunna vi emellertid med desto större korthet gå till till våga, som hvar och en måste inse, att de största fördelar som allmån rösträtt, betraktad såsom medel, kan antagas medföra åt arbetarne, ånnu ligga dolda i en nårmare eller aflågsnare framtid, för hvilken orsaks skull det endast år den förbehållet att hårpå gisva beståmda och tillfredsstållando svar; hvaremot ingen menniska nu har eller kan hafva någon visshet i detta hånseende, utan blott på sin höjd antyda hvad förnuft och sannolikhet visa henne genom framtidens perspektiv. Men utom de fördelar, allmån rösträtt, som medel betraktad, efter all sannolikhet skall framkalla för arbetsklassen, år denna råttighet dessutom i och för sig sjelf ett godt, eller, hvad som ungefår vill såga detsamma, blotta delaktigheten af röstrått skall i flera hånseenden verka vålgörande på orbetsklassen; och att så sörhåller sig skola vi nu i möjligaste korthet söka hevisaDen första och i sina följder måhånda väi sendtligaste fördel som blotta delaktigheten af allmån röstrått kommer att medföra för arbetarne år, att den i afseende på politisk myndighet ståller dem på lika grad med de ölrige slatsborgoraeAtt arbetsklassen redan i derigenom vinner en ren fördel, kan vål icke nekas, alldenstund det ej gerna kan !estridas, att råttigheten att bevaka eller låta bevaka sina intressen år en verklig fördel i jemförelse med motsatsen; eller, för att tala tydligare, så vida det ej kan nekas, att den som åger råttighet och tillfålle att tillfredsstålla sina behofver efter båsta förmåga verkligen lefver i en lyckligare belågenhet ån den, som år alldeles afskuren från möjligheten dertill Arbhetsklassen har för nårvarande intet tillfålle satt så sina intressen bevakade, så som de ösrige samhållsklasserna, och följden häraf har varit och är, att de röster, som då och då I höjt sig till försvar för denna klass, eller de ÖAA KERNRAN