Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1850, sida 1

år er mening, Alkad? frågade den unge mannen. — Tag den, svarade alkaden på sitt vanliga, korta och kårnfulla språk. bå ni låter förnårma er, har ni troligtvis inga pistoler. Ni kan återsånda mig den der tingesten sedan ni begagnat densamma.Vår unge köpman gick, plockade ihop allt, som han kunde taga med sig, och lemnade landet för alltid. — -Jag åger, sade han till mig, når han omtalade denna sin historia, 60,000 francs; hufvudet sitter ånnu på mina skuldror. Fan i våld med alkaden och alla hans handtlangare! Jag återvånder till Frankrike med första lågenhet. Få veckor före min ankomst till San-Francisco hade folket blifvit sammankalladt för att utse såndebud till en sammankomst i Monterey. Valen hade på de flesta stållen varit mycket omtvistade; alkaden från Sacramento var den ende, som enståmmigt hade blifvit vald. Sanning år ock, att såvål i Amerika som i Turkiet, såvål i en republik, som under en despotisk Spira, skattas intet högre ån karaktersfasthet, ån en vilja, som uttalar sig i djerfva beslut och icke i blotta ord. Karakterssvaghet ingjuter alltid hos mångden förakt. Massan låter sig ej så lått föra bakom ljuset af skenet; och mer ån en person, som visar återhållsamhet i allmånna lifvet,