Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1850, sida 1

jagtknif i sitt gula låderbålte bak på ryggen. Det var öfverste X. från Missisippi,sade mig min vågvisade, då han aslågsnat sig. Han har nyss hitkommit landvågen från Texas. Han har för någon tid sedan haft ett åfventyr, som våckt uppmårksamhet tillochmed hår på platsen, hvarest vi börja blifva någorlunda vana vid det vidunderliga. Jag skall för er i korthet beråtta detsamma. Då den korps, som öfverste X. kommenderade, och som bestod af landtmån från vestern, kom till Durango, en befåstad stad i Mexiko, hvilken råknar 35,000 sjålar, fann den innevånarne försånkta i en djup förtviflan. Apacho-indianerna, som bo vid Colorados bråddar, hade nemligen den nåstföregående dagen infunnit sig till ett antal af 500 och hotat staden med plundring. om den ej strax utlevererade 50 hustrur och ett lika stort antal unga slickor. Den store Cortess vanslågtade ättlingar skälfva vid blotta tanken på en Åpacho-indian; Durangos innevånare gingo fördenskull efter en kort rådplågning in på de hårda vilkoren och indianerne drogo tillbaka till Colorado med fruntimmerna, i det de tillika bortröfvade alla de hjordar, som de under sin fård antråffade. Då öfverste X. fick höra detta, erbjöd han sig att förfölja röfrarne och lofvade att föra fångarne tillbaka emot en sum