Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1850, sida 1

således för oss s det franska valspråket: Frihef, Jemlikhet, broderskape, i följande dager: Frihel år det mål dit alla stråfva. den sjelfmedvetne mannens lifsluft. Jemlikhet, så vida den utmårker upphäfvandet af hvarje företråde, som ej grundar sig på statsjemvigten, år inbegripen i friheten; men betyder den enformighet i samhållet. så tillhör den snarare absolutismen ån friheten; ty, om frihet år detsamma som oinskrånkthet, så innesattar den åfven mångfald. Med undantag at regenterne, gifves det ingenstådes i Europa eller Amerika en sådan grad af jemlikhet som åger rum i alla österlandets despotier, eller som herrskade i Athen, under dess såmsta tid, der en demokratisk absolutism ståndigt trådde i dagen, och der slutligen jemlikheten till och med fordrade afskaffandet af talanger, skicklighet och dygd, en jemlikhet som föranledde Aristotelis yttrande: Demokratisk frihet (efter vårt sått att tala, demokratisk absolutism) består deri, att hvarje medborgare vexelvis herrskar och beherrskas. Olikhet år lagen för allt organiskt lif: despotismen och friheten hafva sina motstycken i naturen, i den döda materien och i det lefvande våsendet. hroderskap år den vidsträckta af Christus uttalade gudomliga grundsattsen för all samhållstillvaro; den år en af de fördelar, af hvilken vi böra begagna oss för att göra vårt eljest ofruktbara lif fruktbart; den liknar kårlek, redlighet och tålamod, samt borde i sanning genomtrånga alla våra handlingar och företag, men den år ingen rättighet ingen frihet ej heller tillkånnager den någon nödvåndig frihet. Det gifves i många hånseenden mer politiskt broderskap ibland mahomedanerne, ån olyckligtvis ibland de kristna folken. Icke som om vi satte mindre vårde på hroderskabet (de kristne borde vål ösva det ånnu mer). vi vilja blott visa, att det icke nödvåndigt behöfver vara sörenadt med frihet. Broderskap finnes ofta i högsta grad hos de råaste stammar. Ått detta valspråk antogs vid första franska revolutionen, var naturligt. Det hade en mening i motsatts till det ytterst sjelfviska och osedliga tillstånd, som förut varit rådande, och som skulle omstörtas; men dess upptagande i den tredje revolutionen leder till missförstånd, eller beror på likaså stor förvirring i begrepp. Fransk frihet år helt olika engelsk-amerikansk frihet. Ingenting utmårker Englands historia mer framför alla andra europeiska folks, ån att endast i detta land adeln ganska tidigt nårmade sig folket. Redan år 1215 var folket icke alldeles förbisedt af adeln. Bonden blef inbegripen i Magna charta, och åtskilliga gånger från den tiden finna vi riddare och borgare på samma sida. Adlingarne i alla andra lånder voro och förblefvo deremot sjelfviske, tryckande och upproriske baroner. Ludvig XI och Richelieu bröto deras makt i Frankrike och Ludvig XIV fullåndade verket. Emedan ingen borgerlig frihet funnits i detta land, så fann sig Ludvig fullkomligt oinskrånkt så snart han förvandlat baronen till den krypande hofmannen; och nu begynte en så sugande centralisation, att han vid sin dåd lemnade Frankrike utan inråttningar (i engelsk-amerikansk mening ORO