Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1850, sida 1

som man nu klagar öfver hos våra fyra stånd, med det undantag i tidsutdrågten som hårflyter af diskussionens förande på fyra kamrar i stållet för två. Vi kunna nemligen icke gerna skilja oss ifrån förestållningen af en dfra kammare, efter det hvilande förslaget, sammansatt af i det nårmaste samma elementer, som de begge första stånden, i vår nuvarande representation, men mera purifierade, således mera kompakta och inflytelserika, och föga utsigt år vål att den nedra kammaren skulle blifva sammansatt af på en gång mera progressiva och med statens medel sparsamma elementer ån borgare och bondestånden, om också, hvilket vi ej betvifle, den erhölle en stårre mångd kapaciteter eller habiliteter, genom det tilltråde som öppnas för en del nu orepresenterade. Vinsten synes oss således liten eller ingen. Deremot åro vi öfvertygade att, om vi finge det hvilande förslaget antaget, skulle det ega mera motståndskraft mot reformer, ån vår nuvarande representation nu mera eger, helst den redan år utdömd i allmånna tånkesåttet och för hvars bortskaffande det således hufvudsakligen endast fattas ett så rationelt och tillika enkelt förslag att det verkligen omfattas af en allmånnare opinion, och sedan en god vilja hos styrelsen. Vi vilja blott nåmna förhållandet med Danmarks nya konstitution, huru svagt det motstånd var, som den rika aristokratien och andra intressen förmådde såtta deremot. Vi hafva hittills icke gifvit oss ut på gissningarnas område i afseende på hvilka chancer detta förslag, oaktadt alla. sina fel, kan hafva för sig att blifva antaget. Af samtal med både fordna representanter och andra hafva vi tyckt oss finna den öfvertygelsen allmånnast, att förslaget skall komma att falla icke i ett — utan i flere stånd. Bondeståndet vill det icke. Dess tånkesått hårom kan anses vara uttryckt vid flere riksdagar och det år ej att antaga, att opinionen inom detta stånd sedan sista riksdagen skall hafva turnerats. Uti Borgareståndet torde förslaget vinna de flesta rösterna, särdeles om hr Wern (f. d. statsrådet) blir taleman; men hvem vet huru det kan gå åfven der, ifall hr Petre kommer in? Hvad Presteståndet angår hafva vi långe förestållt oss, att, om också alla de andra stånden ginge in på förslaget, nåmnde stånd likvål svårligen derför kunde vinnas — af mångahanda orsaker, sårdeles, de som ligga gömda i 114 Reg. Formen. Hvac Ridderskapet och Adeln angår, så torde de blifva regeringens problem att låsa, huruvide detta stånd bifaller förslaget eller ej. Sådan år vår öfvertygelse om det hvilande förslaget. Möjligen misstage vi oss i ett elle annat och om vi blifva öfvertygade om någo! misstag skola vi icke underlåta att villigt erkånna sådant. i