tä n någon sjelsskrifvenhet, utan i allt fall medborgares förtroende komme att ligga till grund för råttigheten att föra folkets talan. Aftonbladet såger hår, att det trott sig utan låttsinnighet kunna stanna vid en tro, ja vid ett på faktiska förhållanden grundadt omdöme, att något framskridande skall vinnas. Huruvida det år låttsinnigt att tro sig kunha tra något, lemna vi derhån, men såkerligen år det icke låttsinnigt att hålla sig till fakta, såvida nåmnligen icke dessa endast i -tronfinnas till. Besynnerligt, om icke låttsinnigt, låter det imellertid — det kan icke nekas — att Aftonbladet, som två spalter förut så ångsligt och bevekligt ropar på anskaffandet af rgifna faktiska premisser, hvaraf pressen kan hemta ett pålitligt ståd för sina omdämen, kan strax derpå ega nog tillförsigt och säkerhet för att vilja inbilla fölk, att dess -föråndrade åsigtjust härrör från ett omdöme, srundodt på faktiska förhållanden. Hvad uttrycket -något framskridandebetråssar, så erinrar det lifligt om det s. k. retrograda framryckandet, hvaraf de Österrikiska generalerna under första fålttåget i Ungern så ofta begagnade sig. — Vidare påstår Aftonbladet, att -nitet att begagna de medborgerliga råttigheterna snart skulle vakna. Det år sannolikt. Hvad man saknar, önskar man vanligen gerna att ega och kunna begagna. Den tredje perioden lyder så hår: sVi skulle ändtligen antaga det derföre, att det synes oss utgöra en logisk och naturlig tanka, att en representation af 4buldningen och förmögenheten, såsom man kallat det uppblandad med en betydlig andel af det rent demokratiska elementet, såsom hår enligt förslaget blefve förhållandet, oaktadt alla i ösrigt ännu vidnästande olägenheter och brister år båttre ån en representation af börd och skrå, som lägger sin dödande eller förlamande hand på all verksammare sambällsutvecklings. Aftonbladet ansåg det icke vara tillstråckeligt att stanna vid -ett på faktiska förhållanden grundadt omdöme-: nu slår det sig derför på att tånka logiska och naturliga tankar. En sådan tanke skulle söljande vara: en representation af bildningen och förmögenheten (d. v. s. af byråkrati och plutokrati), uppblandnd med en betydlig (skall vara: obetydlig) andel af det rent demokratiska elementet år båttre ån en representation af bård (d. v. s. af adel) och skrå (menas förmodligen: prest-skrået, borgar-slråei och bondeskrået). Må gerna vara, att denna tanke år både logiskt riklig och, på Aftonbladets ståndpunkt, naturlig men hvad vi veta, år att den icke är sann. Slutligen såger Aftonbladet med den kallsinnige betraktarens likgiltighet: -Det blir intressant att förnimma, huruvida någon anstrångning för detta åndamäl kommer att användas från högre ort, hvilket påtagligen år ett oundgängligt vilkor för att förslaget skall antagas?. Aftonbladet sjelft år således icke öfvertygadt om förslagets seger. Aftonposten har visserligen vålvilligt lofvat att håfva Aftonbladets små återstående tvifvel; men vi kunna af innersta öfvertygelse försåkra dessa våra hedervårda kölleger, att det hvilande fårslaget, oaktadt alla anstrångningar, för alltid blir hvilande.