Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1850, sida 1

emot nationalförsamlingen, har blifvit entledigad. Guizot har skrifvit ett bref emot den nya undervisningslagen, hvilket våcker ett enormt uppseende. Bocage, direktör för Odeon-teatern, har plötsligen assatts, emedan hans teater blifvit en asyl för republikanska pjeser och emedan han på republikens årsdag utdelat ett stort antal gratisbiljetter. Trådarne till den elektriska telegrafen under kanalen emellan Frankrike och England åro nu nedsånkte och de första försöken dermed ha lyckats förträffligt. Bergpartiet söker att, på grund af den nya vallagens beståmmelser, få sjelfva Thiers utstruken ur vollängden. Lyckas försöket vore det en vålförtjent lexa åt rånksmidaren. Många representanter sörblifva under serierna i Paris, emedan de icke våga visa sig för sina valmån. TLidningarne hafva från den 1 Aug. utkommit med ståmpel. Man har begagnat de gamla ståmplarne sedan 1848 och blott uteslutat ordet kunglige; Prinsen af Canino år i Paris och bevistade den 1 Augusti spektaklet i presidentens loge. Att se s. d. presidenten i Romerska republikens nationalförsamling i sållskap med samma republiks omstårtare våckte mycket uppseende. LoOrdre innehåller en från London insånd artikel, hvilken synes vara offentliggjord å Orleanska familjens vågnar och hvari det formligen heter, att medlemmarne af huset Orleans erkånde och ånnu erkånna solksuveråniteten och underkasta sig nationens vilja i fall hon åter proklamerar legitimiteten. Koleran har åter upptrådt i sådra Frankrike och Algirien. Prefekterna skola fått strånga order attvaka öfver legitimisterna. I flera departementer hafva Jegitimistklubbar blifvit tillstångde. Nationalförsamlingens möten bli allt mindre besökte, men derföre icke lugnare. Den 31 Juli beslöts, oaktadt en mycket håftig opposition af venstran, att ministerens (för penningesolket fördelaktiga) förslag om modifikationer i vilkoren för jernvågarne emellan Tours och Nantes och Orleans och Bordeaux skulle gå till andra behandlingen. Denna skulle ega rum den 1 dennes, men då föreslog Colfavru, en råd republikan, att ministeren skall ingifva en fullståndig lista öfver alla aktieågarne i de begge jernbanorna och att de representanter, som åro aktieågare, skulle i denna fråga afhålla sig från diskussion och votering. Detta amendement blef mårkvårdigt nog icke genast undertryckt, utan hånvisades till komiteen, som i nåsta måte skulle afgifva sitt utlåtande deröfver. Sedan skreds till förhandlingen öfver 1851 års inkomstbudget. Regeringen hade föreslagit att minska grundskatten med 17 centimer, inalles 27 millioner. Hårtill var stålldt ett amendement, enligt hvilket skattenedsåttningen skulle komma vissa departementer mera till godo ån andra. Efter de föregående mycket håftiga förhandlingarne i afdelningarne våntades en mycket skarp debatt, som dock icke fann rum. Efter att finansministern Fould talat emot amendementet blef det i hemlig omröst