Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 augusti 1850, sida 1

ms nas, att han återinfört den gamla kyrkobönen, anbefallt äteruppsåttandet af de gamla kungliga skyltarne på postoch tullhusen samt ålagt de adliga godsen att inom 8 dagar betala sina skatterestantier. Bland de af honom afsatte embetsmån befinna sig alla medlemmarne af öfverråtten i Slesvig. Vid husvisitationer i södra Angeln ha icke funnits så få vapen, tillochmed laddade gevår dolde under sångarne. Till folkets fiendtliga sinnestämning emot danskarne bidraga de småningom återvändande presterne, hvilka utsprida att en rikshår af 100,000 man år i annalkande. Lördagen efter slaget vid Idstedt blef en dansk dragon i sjelfva danska lågret skjuten genom låret af gåstgifvaren i Schuby; dagen derpå sköts på danska husarerne i Jagel och lördagen den 3 skall det skjutits på 2 danska jågare i Flensburg. Denna stad och amtet af samma namn afvåpnas åfven. General Willisen tadlas i flera tyska och engelska blad för sin taktik vid Idstedt. Wienerbladet -Lloydsåger i en artikel — hvari Österrikes polttik i Slesvigholsteinska frågan upphöjes på den preussiskas bekostnad — att slaget förlorats, icke genom Slesvigholsteinarnes sel, ty de voro så tappra och enthusiasmerade som möjligt, icke genom fiendens öfverjågsenhet, ty denna synes hafva blifvit betydligt öfverdrifven, utan genom Willisens kompletta oduglighet att anföra en armå. -Berlingska Tid. berättar, att tvenne bataljoner i insurgenternes arme, den 3:dje och 13:de, vågrat att kåmpa emot danskarne. Till straff hårföre har auditören yrkat, att hvar 10:de man skulle skjutas. Domen utföll dock sålunda, att dessa bataljoner skola i oblekta linnetröjor ingå i avantgardet. En kapten Blandowsky af 13:de bataljonen kom om aftonen den 25 Juli till Rendsburg i civila kläder och förklarade, att allt var förloradt-. Han blef derföre af krigsråtten dömd till döden. 5 andra insurgentofficerare, deribland en major, åro också tilltalade vid krigsrått. — Enligt -Fådrel.går ett rykte i Köpenhamn, att 3 bataljoner i Rendsburg vågrat att kåmpa vidare emot danskarne, derest Tyskland icke skickar hertigdåmena hjelptrupper. Nyholsteinaren och republikanen Springborn har, sedan ståthållarskapet afslagit hans ansökning att varda befriad från det honom ådömda tukthusstrass, förklarat sig vilja adressera en nådansökning till kungen af Danmark. Polisen i Altona efterlyser offentligen Johannes Ronge som författare till en skrift: Europa darf nicht kosackisch, Europa muss frei werden.Grefve Moltke har nu öfverlemnat utrikesportföljen åt kammarherre Reedtz. Grefven sortfar att vara premierminister. — Grefve Rerventlou-Criminels utnämning till minister sör Holstein och Lauenburg, har bekråftats. — Sjöministern Ihartmann sörljudes hafva nedlagt sin portfölj och kapten Irminger erhållit uppdrag att tillsvidare sköta densamma. Danmarks folkmångd utgjorde vid sista folkråkning, förutom de nordliga bilånderna, kolonierna och de 3 hertigdömena 1,407,747 soch har på 5 år ökats med 57,424. KöpenI hamns folkmångd utgjorde i sistl. Februari — — måsta nå ögonhlicket underräåffa dom Ga