129,693 och har sedan 1845 ökats med 2,908. Köln. Zzeit:s-pariserkorrespondent tror sig kånna, att England och Frankrike komma att liktidigt, ehuru icke gemensamt, erbjuda sin bemedling till bilåggning af striden emellan Danmark och hertigdömena. Vidare tror han, att denna fråga kommer att regleras i sammanhang med den tyska, och att en europeisk kongress kan emotses. Hamb. Nach.påstår, tvårtemot hvad som från andra håll förmålts, att danska regeringen förklarat Österrikiska gesandten, det hon anser sig vara oförhindrad att angripa och besåtta Holstein, enår tyska förbundet icke förhindrat eller kunnat förhindra Holstein från att anfalla Danmark. Ryssland skall dela denna åsigt, som med vissa slingerbultar åfven bitrådes af Österrike. Officiel förteckning har nu utkommit åfver Danskarnes döde, sårade och saknade, de båda bataljdagarne den 24 och 25 Juli och visar att förlusten varit 439 döde, 2738 sårade och 614 saknade, inalles 3771. På lazaretterne i Slesvig voro af insurgenterne qvarlemnade hårdt sårade till ett antal af cirka 500. Af dessa qvarligga ånnu derstådes 341, hvaraf 15 officerare. De öfriga befinna sig i sjukhuset i Fredericia och å lasaretterna på Fyen och Als. Från Töndern i Slesvig beråttas, att den tyska andan skall hafva lemnat staden; från många hus vaja danska fanor, och invånarne åro mycket vål tillfreds med sakernes förändring. I Slesvig och i Gottorp sitta cirka 80 bönder, som visat sig fiendtlige emot danska trupperne: det heter, att blott 2 blifvit skjutne. -Berl. Tid. har privata bref från Altona, enligt hvilka militårer dagligen ditströmma. för att taga tjenst i insurgenthären; man ser officerare ankomma i full uniform, åfven med I vapen vid sidan. De såmsta vagabonder antagas af vårsningsbyrån. De danska krigsfångarne föras till Altona. I Altona ha föresallit några oroligheter med anledning af polisens åtgård att förbjuda en folkförsamling. Några demokrater ha blifvit arresterade. Om Gesionheter det i preussiska blad, att hon icke strukit preussiska flaggan. I Willisen har på danska krigsministerns kunl görelse att icke som krigsfångar behandla fråmlingar, som taga tjenst hos insurgenterne, svarat, att de danska krigsfångarne få håfta för, att hotelsen icke såttes i verkstållighet emot någon Slesvigholsteinsk krigsfånge, i hvilket tyskt land han ån år född. För att desto såkrare locka tyska officerare till intråde i insurgenthåren, skrifves i en af de slesvigholsteinska organerna att 40 a 50 svenska och norska officerare fått permission för att gå i dansk tjenst. Krigsteatern. Det beråttas i de tyska bladen om en strid, som den 2 skall ha egt rum vid Mohlde, hvarest 150 man insurgenter med 4 kanoner frän en der uppkastad skans skjutit på 6 a 700 Danskar, som med 2 kanoner kommo tägande framåt landsvågen. Danskarne vånde om och skola lidit en förlust af 13 döde och många sårade. -Hamb. Nach.tillfogar dock, att det tarfvar bekräftelse. — Rörande Fredrichsstatds besåttande förmåler den danska officiella beråttelsen: Ett detachement under öfverstelöjtnant Helgesens befål asmarscherade den 7 emot Fredrichsstadt för att bemåktiga sig denna stad. De första kanonskotten söllo inemot kl. 7 e. m., och samma afton föll staden i våra händer. Vår förlust år c:a 25 sårade. 4 insurgenter åro inbragte som fångar. Enligt -Hamb. Nach. försvarades staden af 200 jågare, som, förskansade norr om densamma, tillbakaslogo tvenne anfall och först vid tredje angreppet, enligt förut erhållna order, drogo sig tillbaka öfver EiAA —ö