Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 augusti 1850, sida 1

— c——— icke sett en enda följa sitt concept, ehuru åfven de skrifva, men också alltid memorera. I Frankfurt finner man Gethes monument, liksom Schillers i Stuttgart och Bethowens i Bonn, alla 3 blott olika genom ansigtsdragen, i öfrigt af samma slags metall, brons, och temligen lika klådda i underrock och mantel. Vanligen benåmnas de öppna platser, hvarest de stå, med bildstodens namn. Liksom man i Frankfurt visar Geethes, så visar man också i Bonn Bethowens födelsehus (Geburtshaus), och mårkvårdigt år, att båda husen, såvål det i Frankfurt, som det i Bonn, nu mera åro skänkvårdskap. Förmodligen hafva resp. skånkvårdar, då de i dessa hus uppslagit sina skånkar, klokt beråknat, att derigenom vinna kunder. Att engelsmån sönderskurit golfven och tagit tråstickor med sig från de kammare, hvarest de stora månnen först sett dagens ljus, behöfver icke sågas. För några groschen erbjödos åfven mig några stickor. Den som sett de herrliga minnesmårken af Götisk byggnadskonst, som kyrkorna i Minchen och Närnberg erbjuda, tror icke, att han kan finna något ånnu mera utmårkt i denna art. Men det år visst, domkyrkorna i Strassburg och Cöln, i synnerhet den sistnåmnda, åro vida öfvertråssande. Exkonungen Ludrig af Bayern har i Cöln låtit måla 5 fönster och derpå anvåndt 80, 000 gulden; samt den nuvarande konungen af Preussen ger årligen till cölnerdomens återstållande 150,000 thaler. Man har nemligen i slera år nybyst och man bygger ånnu på domen i Cöln. Ester den första byegmåstarens ritning blir allt noga återstålldt. Att nårmare beskrifva dessa måsterverk skulle upptaga en brochyr för Sig. Det vissa år, att resan från Sverige år belönad blott med deras åskådning. I Bonn bor den åldrige och åndå så ungdomlige prof. Ernst Moritz Arnd. Hans 77 år hindra honom icke att ånnu hålla förelåsningar. Ehuru han under tiotal af år saknat tillfålle till dfning, talar han åndå svenska med förvånande sördighet. Flera af hans gamla vånner i sverige åro för långesedan döda, t. ex. erkebiskop Rosenstein; om lifvet i hans hus i Kumla prestgård (i Nerike) talade prof. A. mycket och gerna. Han bor utom staden tått vid Rhen i en trådgård, skrifver och arbetar ånnu flitigt, och i alla hans arbeten förekommer alltid något om Sverge och svenskarne. Prof. Schlosser låste just den timma, som ångskeppet skulle afgå till Cdln, och jag fick således icke tillsålle att höra denne berömde historiker. Deremot hörde jag den i Tyskland, men icke så i Sverige vidt bekante theol. prof. Bleek. Hans utseende var en fullkomlig kontrast till namnet. Han låste Isagogik och utvecklade derunder ett djupt och sjelfståndigt studium af kyrkofåderna. Universitetet i Bonn år nåst Berlir och Munchen det största i Tyskland (800 studenter) för nårvarande åfven illustreradt genom prinsens af Preussens besök. Två sakei kan jag icke lida vid de tyska universiteterna, nämligen dueller och sönderskurna bore och bånkar i universitetens lårosalar. Begge antyda råhet och stå i en oförklarlig kontras till den grundlighet i studier och vetenskaplig bildning, som för öfrigt går sig gållande. XXX ROOS