Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1850, sida 1

I .. i Sr rn oo Vas bet i flera år. Men hvaruti denna verksamhet hittills bestått, år ånnu ganska apokrysiskt. Är dess åndamål att förbåltra den allmänna — — 2 I ekonomiska hushållningen i lånet, så ser man hittills ingen betydlig förbåttring deruti. Den synes snarare vara såmre ån fordom. Ty det år icke obekant, huru lyxen och imitationen af de s. k. båttre stånden i samhållet, i en sei nare tid gripit omkring sig åfven bland allmogen, som numera åfven vill briljera med södrens yppighet i fattigdomens bygder-, och huru den enskilta konstfliten och slöjden inom hus derigenom försämrats. blott om klådedrågten, att man neml. icke åtnöjer sig med det -hemmagjorda7, man vill hafva fahrikstyger, utan det stråcker sig åfven till mat och dryck, boståder och bohag, håstar, vagnar m. m., och om man också anser allt detta såsom en naturlig följd af kulturens framåtskridande, så torde dock Detta gåller icke hårvid kunna invåndas, att barbariet hvarken sitter i klåderna eller den yttre skickelsen, och att mycken bondskhet, ja till och med mycken grof råhet, och okunnighet bor i våra dagar åfven under en fin rock och hos mången af dessa så ofta förekommande bondherrar. Som sagdt, kongl. hushållssållskapet har hårutinnan icke utråttat något, ty att det så ilrigt förordat dubbelspinningen, har vål icke haft mårkbart inflytande på industrien, då denna spinningsmethod, enligt allas omdöme, år långsammare och mindre åndamålsenlig ån den vanliga och mera att betrakta som ett dilettanteri ån som en verklig fördel. Är sällskapets åndamål åter att förbåttra åkerbruket, så blir detsamma nog det förutan i samma status qvo som vanligt. Ty om man också kan såga, att i Skåne, till följd af enskiftena, odlats betydligt under en senare tid, så kan man derföre icke påstå, att åkerbruket förbåttrats eller att det år stort annorlunda i länet nu ån för en mansålder sedan; kongl. hushällssållskapet har åtminstone icke gjort det båttre. Man kan ju icke såga att sSållskapet föranstaltat om införandet och odlandet krås, eller gifvit vinkar om att bearbeta jorden på ett mera genvåga och låttare sått ån nu sker eller dragit försorg om att åkerbruaf ett enda sådesslag eller ett enda karen i lånet hade tillfålle låra sig att på geologisk och kemisk våg anstålla vetenskapliga åkerbruksförsök, och att i synnerhet på geologiska grunder kunna uppfatta sin orts egendomlighet i vegetativt hänseende. Korteligen, cllskapet har icke gjort stora mirakler åt det hållet, åfven med den beryktade Orupska landtbruksskolan i spetsen. Nåmnde skola år en af glanspunkterna i skånska åkerbruket, ty derifrån skall all agronomisk herrlighet uppenbara sig. Och detta år så I mycket mindre underligt, som det år skånska bondaristokratiens högskola, hvarest deras söner skola bildas eller råttare naturaliseras till råttare. Skada blott att denna skola aldrig hittills kunnat uppfylla någon slags beståmmelse, ty att låra sig köra en harf, eller plog, bryta sten eller gråfva diken, dertill behöfra vi inga skolor, emedan den svenske arbetaren håruti har på de flesta stållen tillråcklig erfarenhet, thy förutan. Vi hafva ånnu icke tråffat någon elev derifrån, som ens kånt våra vanliga grås åtskiljda, långt mindre någon