Ungdomssynderna. Roman af kmile Souvestre. Forts. srån N:o 163.) Under det att matrosen, enligt gammal vana, stållde de oordnade stolarna åter på sina platser, letade Bouvard efter den dörr, genom hvilken den unga slickan hade försvunnit, gick fram till densamma; och, glömsk af att han icke var ensam, försökte han att se genom nyckelhålet. Duret kunde icke äterhålla ett utrop; notarien vånde sig om och syntes en smula förlågen. — söker monsieur någonting? — frågade George håftigt. — Jag? nej, — svarade Bouvard. Men hastigt åndrande sig ätertog han med lågre röst: — Det vill såga ja... jag sökte. ... Jag skulle vilja se. ... Såg mig, min redlige Duret, ligger icke mademoiselle Gabrielles rum åt denna sidan? Högbåtsmannen håästade sina blickar på honon