Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1850, sida 1

plommonoch körsbårstråd. Och för dessa tråd gör man sig ej sårskilt besvår med jordens uppkastning eller kupning omkring dem, utan omedelbarligen under grenarna och högt uppå stammen våxer gråset eller rågen eller vinrankan. Deremot har det medlersta och sydliga Schweiz en helt annan karakter. Den allmånna beskrifning, hvarmed dessa rader börjas, passar egentligen på denna. — Vi svenskar hafva vål också berg och dalar, sloder och sjöar, grönskande ångar och bördiga åkrar, betande hjordar och allt detsamma som i Schweiz: hvad år det då, som skiljer? intet annat, ån ett sydligare klimat och framför allt, att bergen åro af en helt annan formation, nemligen till en del af samma formation, som vår Kinnekulle eller som våra Gottlands-berg. Derifrån kommer den yppiga vegetationen, de höga, underbara gestalterna. Der år ett berg mellan Zuger och Vierwaldståtersjön, Rigiberg, som alla resande bestiga, och den, som ej varit der, anses ej hafva sett Schweiz; det är 5000 och några hundrade sot öfver hafvet och man ser dcrifrän i söder Finsteraarhorn och Jungfrun, dessa himmelshöga gletscher, och i norr Bodensjön. Denna storartade utsigt har mycken likhet med den från Kinnekulle: det är endast storheten och yppigheten, som skiljer. Hvad det politiska lifvet angår, så år icke Schweiz fritt från den obelätenhet med det bestående som går igenom hela Europa. Huru år det möjligt, då folket hvart 4:de år direkt våljer sina lagstiltare (150 å 230, hvaraf stora rådet i hvarje kanton utgöres och lagskipare, de ofvannåmnda regeringsråderna (Kleinräthe med sin president i spetsen? Ja, mein Gottoch en axelryckning har alltid varit första svaret. Men då detta ej tillfredsstållt den nysikne frågaren, hafva följande saker kommit i dagsljuset. Bern och Zärich, besynnerligen den förra kantonen, åro tongifvare; i Bern hade man de 4 sistförflutna åren en raradikalt liberal regering, med hvilken man i början var högst belåten, ty hon lofvade och håli åfven de till staten indragna herregodsens befrielse från sina råntor: men följden deraf var att en större skatt måste låggas på de andra medborgarne, hvilka icke hade sådana statsdomåner; så uppstod klagan öfver dryga skatter och missnöje med regeringen: ytterligare hafva skolornas förseende med anbesalta dyra skolmaterialier i några kantoner verkat obelåtenhet; andra åro missnöjda, utan att de egentligen kunna såga hvaröfver o. s. v. Dock jemfördt med Baden, Wirtemberg I Ä och vissa delar af Preussen, kan man såga, att belåtenheten år rått försvarlig. För 3:ne veckor sedan störtades i Bern den förra radikala regeringen och en ny ånnu visserligen opröfvad, men af hvilken man hoppas mycket, in) Det sammantråder 2 gånger om året: de valda kallas storråder, om de åro fåfånga; eljest med sina vanliga namn, och hafva dagtraktamente under sessionstiderna, för öfrigt ingen styfver. — Man går i det republikanska Schweiz i många stycken strångare til våga, ån i monarkiska stater. Man befaller, att så och så många kartor, zoolog.-plancher, läroböcker m m. skola finnas i hvarje landtskola, och så måste för samlingen inköpa dem.