Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1850, sida 2

ledning för deras klagomål ingalunda hafva de ur ågonblickets politiska dvala, då det mäste kunna antagas för gilvet, att den stundande riksdagen i alla håndelser blir af stor betydelse för vår framtida utveckling. Nu om någonsin år det nödvåndigt, att verkliga frihetsvånner utses till representanter och icke dessa ljumma medelvågsmån, som af purn ängslan eller af konsideration för maktens! önskningar vilja påbörda oss en representation, som, utom sina vidunderligheter i öfrigt, nåstan uteslutande lemnar våldet i händerna på adel, prester, embetsmån och penningemenniskor. Af den utrikes afdelningen i dagens tidningsnummer, finner låsaren, att kriget emellan Danmark och SlesvigHolstein år på våg att ånyo och med förnyad kraft utbryta. Nåri detta nedskrifyes, torde sammandrabbningarig redan hafva ågt rum. Då Handelstidningen numera har en egen korrespondent i Danmark, och då oupphörliga kommunikationer emellan Köpenhamn och Götheborg såtta oss; i tillfålle att skyndsamt erfara hvad som tilldrager sig å krigsteatern, hoppas vi att tidigare ån någon annan svensk tidning kunn meddela fullståndiga beråttelser om de kommande tilldragelserna. Aftonbladet för den 15 dennes innehål ler under militårafdelningen början till en ar tikel om landtförsvaret, hvilken synes sörtj na en allmån uppmårksamhet. Resande från Köpenhamn beråtta, a ; orsaken hvarföre de svenska trupperna ånnu icke blifvit öfversörda till Sverige, år att söka deruti, att Danmark för tillfållet behåft anvånda alla sina ångfartyg för transport als egna trupper. Vi intaga på ett annat stålle i dagensi tidning en artikel af karantänssekreteraren Hasström såsom svar på en föregående uppsats om srensk karantän-, men i sammanhang hårmed kunna vi icke underlåta att nämna, huruledes ansedda och trovärdiga sv enskar, som i dag hitkommit från utlandet, försåkrat, att ingen i Hamburg mer ån svens ske konsuln vet utaf, att någon kolera der existerar?. Hans otidiga fjesk år således orsaken till karantånen, och når dertill lägges, att passagerarne farit ganska illa, och haft det: högst obeqvåmt på Kånsb, så synas giltig ansaknats. Redaktionen gör sig ett nöje, att ur enskild, benåget meddelad, korrespondens från en sårdeles patriotisk och upplyst dansk, aftrycka följande reflexioner, hvilka torde utgöra en såker måttstock på den i Danmark nu vid krigets utbrott rådande sinnesståmningen: 1 — — — — Hvad vår politiska stållning angår, så kan du af våra blad inhemta allt hvad du i detta hånseende behöfver veta. Du skall finna att det ådlare och båttre i den åkta danska naturen icke förnekar sig: litet långsam och vek, men besinningsfull och human, beredd till hvarje uppoffring och aldrig misströstande om en råttfåärdig saks goda utgång. Danmark har varit ett offer för det nedrigaI ste svek, men, Gud har hållit sin hand öfver oss, och det år ett verkligt underverk att vi nu efter två års kamp och , utsugningar stå ut. Gud gifve, att dessa dagar måtte bringa bDillighet, att icke en hop intriganter må våpna solk emot hvarandra, som dock, når allt ånnu starkare och modigare ån någonsin föross en verklig fred, grundad på försoning och kommer omkring, åro landsmån och bröder. Såsom sakerna nu stå, böra danskarna segr och de skola det, men de blodiga detaljer som jag af de föregående fålttågen känner, komma mig att rysa. — — — 4 ben uti ett föregående nummer af denna tidning omnåmnde gosse, Magnus Olsso som den 25 sistl. Juni genom ett pistolsko sårades i bröstet, har i dag på förmiddag aslidit: å Sahlsrenska sjukhuset.