Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1850, sida 2

Hhögbåtsmannen svarade jakande. — Då skall jag gå in till honom, — sade amiralen och fattade med båda hånderna i stolkarmen för att resa sig upp. — Om förlätelse, herr amiral, — asbröt George skyndsamt; — jag var nyss inne hos herr Marcel, och han sof. — Så hår dags! — ätertog gubben; — jag skall våcka honom, han år en låtting. Tvårtom, herr amiral; han har arbetat under en stor del af natten. — På hvad då? — Jo... naturligtvis ... på att studera juridik; jag såg i morse Code civil ligga öppen på hans bord. Baron de Rostang skakade på hufvudet med en tviflande min; men Duret ingick i så minutidsa detaljer, att han nåra var öfvertygad, då med ens dörren håftigt öppnades och Marcel i full jagtkostym visade sig på tröskeln. Det var en verklig coup de thdtre. Tre samtidiga utrop hördes, och på dem följde ett ögonblicks tystnad; amiralen låt blickarne vandra från sin son, som bortvände hufvudet, till George, som var helt och hållet upptagen med att afdamma sin tröja. Forts.)