Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juli 1850, sida 1

senden har fortlefvat genom alla århundraden. Man torde möjligen invånda, att enskilda personers tro ingenting bevisar, ja, kanske till och med, att hela århundradens och tidsåldrars tro kan hafva irrat sig. Låt så vara! — Men vet du hvad -menskligt kunskapande vill såga, så bör du också veta, att en åsigt, som oemotståndligt gjort sig gållande genom alla århundraden, hos alla nationer, på hvarje grad af kulturutveckling, måste hafva en ovilkorlig sanning till grund och förtjena att tros, om dfverhufvud något förtjenar detta. Vore icke detta fallet, så skulle menniskan icke hafva något vetande några orubbliga dogmer. Ville vi blott tro hvad vi med våra kroppsliga ögon kunna se, så skulle vi alla gå miste om den herrliga tröst som tillstråmmar oss från öfverjordiska och osynliga kållor, hvarje evigt stod som upprätthäller vårt vacklande och bråckliga lif. Det år motbjudande att eftersöka och anföra exempel och bevis ur historien, helst historien sjelf år det båsta och egentligen det enda nådiga beviset. Hvar och en kan fatta i ledtråden, om han vill; hvar och en eger medvetande deraf, om han vill prösva sig sjelf. Men fordrar du enskilda faktiska bevis, sök då i den grekiska theogonien, återkalla i ditt minne mytherna om Venus födelse, om Najaderna,