Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 juli 1850, sida 1

Då, liknöjd, hör jag lätta steg sig nårma, Men spritter upp vid hennes röst, den klara. Så nåra mig och dock så fjerran, fjerran! Ty vid en nobel arm hon lått sig hvilar, I En man med nyckel bak — hvem, vete Herran! — Och stjernor fram, med mun, som ståndigt