Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1850, sida 1

Fördelarne af året 1848. Så långe reaktionen öfverhufvud ansåg mödan vårdt att tala till folket, förespeglade den detsamma, en habeas-korpusakt, jagtlagar och lagar om borgarebevåpning, såsom fördelar af året 1848, samt ösvade sin slöa qvickhet på dessa första grundlinier till en ny statsordning, under det den darrade af otålighet att bortsopa dem, innan folket lårt kånna deras vårde. Med smårta blickar också folket på den höst, som följde efter en så lofvande vår. Blommorna förhårjades af ovådret eller frambragte tomma frukter; de mån, som ansågos för de båsta, blefvo ej ståndaktige, och de som förblefvo det, sitta antingen i fångelse eller åro biltoge; frihetstråden åro nedhug ggna, fanorna nedrifna. Reaktionen går ingen hemlighet deraf, att den anser stunden vara kommen, då den, liksom engång den der hjertlåsa talaren i franska deputerade kammaren hånvisade på Warschau, skall kunna hånvisa på Europa och såga: Ordningen år återstålld. Men ju bistrare tiden, desto större år pressens pligt, att höja folkets blick från stundens förvirrade och hopplåsa stråfvanden till de eviga iderna, hvilka förkroppsliga sig uti historien, och att predika tron på ett oemotståndligt framåtskridande. Aret 1848 har lemnat efter sig ett dyrbart, oförgångligt arf, och den dag skall komma, då vi kunna utkråfva detsamma. Det har kal