Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juli 1850, sida 1

Hilma hade ej en gång den njutningen att så I gråta ut vid en kårlekssull moders bröst. Då hon tycktes något hafva hemtat sig, måste hon skrifva till Gyllenfelt och skicka förlofningsringen. Brefvet var kort och lugnt, utan förebråelser, utan klagan; hon sade blott, ratt han sjelf finge svara för följderna af sitt handlingssått,, samt bad som en ynnest, att han ej skulle komma till Svanenås före bröllopet. Detta skulle ega rum i början af Juni. De nygifta skulle sedan tillbringa en vecka hos söråldrarna, derefter fara till Löfveholm och vistas der öfver midsommar, samt i början af Juli antråda sin resa till kontinenten. Naturligtvis gjordes på Svanenås stora tillredelser till denna högtid. Sömmerskor efterskickades från grannståderna och alla hånder voro i full verksamhet. Till och med grefvinnan våcktes något ur sin apathi och lemnade emman och romanerna åt sitt öde, för att hafva uppsigt öfver allt, som skulle göras. Profver kommo ifrån Stockholm och reqvisitioner såndes dit; stora tygstycken anlånde och sönderklipptes för att åter såttas ihop, och grefvinnan fann sig nåstan road af denna ovanliga rörlighet. Endast fåstmön var likgiltig härvid: hon deltog i intet, det var som all denna ifver ej rört henne, utan hon