utbytt mot vårjan, som vål i våra tider år ett onyttigt ting, men hvars begagnande ej oftare förekommer, åfven för öfnings skull, ån att jag ledigt kan anvånda större delen af min tid hur jag behagar. Och detta år en ovårderlig sak i materialismens tidsålder, ty den, som nu ej kan plöja och så, ega aktier i bolag och privatbanker, göra upp affårer, vångla med håstar, procenta, anlågga fabriker, handla med brånvin, arrendera egendomar, befrakta fartyg och bygga ångfartyg eller skoja omkring på marknader, som en storspelare, får svålta ihjel, såvida han ej i smyg kan stjåla från staten eller enskilta. Man borde associera ett röfvarebolag i stor skala för att beskatta och roffa dessa digra penningepatroner, som ej vårdera menniskor utan efter måttet af deras sedelböcker. — Skrif snart till din i alla lifvets skiften oförånderliga och tillgisne vän. ö Gustaf Sommelius.