Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juni 1850, sida 1

måste derföre arbeta, arbeta slitigt hela dagen i ända för att kunna lifnära sig och lilla Mathilda samt hälla denna i skolan. En slågting på långt håll, gamla mamsell Charlotte H., gemenligen kallad moster Lotta, skalfar Emelie så mycket arbete hon kan medhinna. Du skall veta, att moster Lotta har relationer med mycket förnåma fruar, i hvilkas kaffecirklar hon år van att nåra nog ensam föra ordet. Den beskedliga moster-år förtjust i Emelie, men,såger hon, jag har blott ett att anmårka emot det goda barnet, nemligen att hon ej vill gifta om sig.— Moster Lotta glömmer dock, att Emelie numera sållan eller aldrig visar sig ute i verlden, att hon, fordom rik och firad, nu år fattig och — obemårkt. Någon friare har således ej anmålt sig, hvaraf åter den naturliga följden år, att fru s. förblisyit enka. Emellertid anser jag mig böra tillägga att Emelie ofta, i sitt hjerta, önskat finna en öm far får sin Mathilda, öfver hvilken hon under sitt trågna arbete ej kunde vaka så, som hon ånskade. Men — vi hafva alltförlånge uppehållit oss hår på gatan. Låt oss stiga upp för trappan, min nådiga; var god och tag min arm, hår år något dunkelt i gången, oaktadt klockan först år fem på eftermiddagen. Seså ja, nu stå vi utanför dörren till Emelies rum;