Pe MESA 2—22.——777 VV 2 1 CA TEE— Musikens tillstånd i Sverige. I detta åmne meddelar Nordischer telegraf för den 17 Maj d. å., från en korrespondent: i Stockholm, följande artikel, som torde vara välkommen åfven för svenska låsare: Stockholm d. 1 Maj 1850. Svenska folkvisan antyder, att svenska folket af ålder egt ett djupt sinne för musik. Det klangfulla språket och landets romantiska natur hafva åfven underhållit detta sinne, ehuru man först i sednare tider i detta land kan tala om musiken, betraktad såsom konst. Att de gamle barderne diktat och sjungit, att de åldre Vasakonungarne uppskattat och öfvat musiken, att endskildte personer, under de trenne sistförflutna seklerna varit intresserade för denna konst, kan likvål icke gifva oss någon historia derom i vårt land. Andeliga sånger, krigssånger och de outsågligt sköna folkvisorna hafva dock klingat genom våra berg och dalar, och gifva våra nårvarande åsigter af konsten och vår musikaliska bildning en riktning måktigt inverkande på de åsigter och den bildning vi vunnit genom bekantskapen med andra nationers musik. En sådan bekantskap hotar dock alltid att undertrycka en gryende, sjelfståndig konst, och vid de inskrånkta bemödanden, som hår egt rum i detta hånseende skulle också detta lått hafva skett. Författaren af dessa rader hyser icke den meningen, att en sårskild nordisk musik vore önskvärd, men prågeln af vårt lynne, inflytandet af vår natur och vårt folklif böra icke saknas, i hvilken rigtning vi ock må upptråda. Först sedan Gustaf III inråttade den kungliga operan, kunna vi tala om tonkonstens inflytande på vår bildning. Sjelf konsternas ålskare och gynnare har denne konung gjort allt för att våcka vårt konstsinne. Berömda utlåndska tonsåttare inkallades för att inråtta och utbilda operan. Naumann, Kraus o. a. hafva lemnat musik till våra första svenska operor, så vida man vill låta en af fråmlingar komponerad musik gålla för inhemsk. Dessa tyske konstnårer mäste ju införa konsten hos oss och på detta sått vunno vi bekantskap med den tyska tonkonsten. Vid samma tid kommo de italienska och franska operorna på vår skådebana, och vi blefvo då ganska snart bekanta med utlandets noviteter. Operan Gustaf Wasa, texten af K. Gustaf III sjelf, komponerad. af Naumann och sorgmusik af Kraus, vid den mördade, konstålskande konungens bisåttning och begrafning å äro kompositioner från denna tid, hvilka ånnu i våra dagar betraktas med aktning. Vål komponerades redan då inhemsk musik för theatern, och våckte in tresse på sin tid, men intet deraf har hittills bibehållit sig. Ännu alltid inkallades Tyskar för att besåtta kapellmåstare-platsen, ibland andra Vogler och Heffner. Den sednare stannade dock en ganska kort tid vid theatern, han anstålldes som Director musices vid universitet i Upsala, hvarest han verkat ganska mycket för den akademiska ungdomen, af hvilken han var högt ålskad, och dog derstådes i hög ålder 1832. Ibland sednare kapellmåstare var Du Puy, hvilken kom ifrån Dan—-————— — — — — — — 5 7537