Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1850, sida 2

ÖSTERRIKE. Wien d. 22 Maj. Sedan nu alla ministrarne återkommit, skall den tyska frågan företagas till behandling i ministerrådet. En note till svar på Preussens protest skall redan vara utarbetad; den år affattad i alldeles samma anda som det tal, med hvilket den österrikiske gesandten öppnade förbundsdagen i Frankfurt. SIEBENBURGEN. Jemte underråttelse från UIngern om det tröstlösa tillståndet derstådes, leråttas åfven från Siebenbörgen om det oerhörda tyranni, som råder i detta olyckliga land, och mot hvilket sjelfva Ungerns behandling blott skall vara en bagatell. En major Urban, wallach till börden, år militårguvernör och en ziguenare Kristof år i en person civilguvernår, polisprefekt, domare, anklagare och executor. Och åt dessa råa menniskors godtycke åro Siebenbärgarne dfverlemnade. Det i offentliga handlingar förekommande språket år i det till en stor del magyariska landet rent walachiskt. Alla embetsmån åro walacher och styrelseåtgårderna båra vittne om den yttersta råhet. För att belysa detta meddela vi hår några sakta, hvilka blott åro ett urval af den mångd sådana, på hvilka man har tillgång. Man hade påbjudit att krigsskatten skulle med största stränghet indrifvas från dem, som deltagit i Ungerska revolutionen. Nu hände sig, att en köpman, som deltagit i kriget i egenskap af officer vid nationalgardet, blef instucken som simpel soldat i österrikiska militåren. Krigsskatten blef dä sordrad af alla hans slågtingar, men når en af dessa, likaledes köpman, vågrade att betala den, låt Urban tillstånga hans handelsbod och dagen derpå bortauktionera alla hans varor. Inga böner hulpo, det momentana vågrandet måste — hette det — exemplariskt bestraffas. Vidare förklarar Urban de ågtenskapsförbund, som Honvedsofficerarne under kriget ingått, för ogiltiga. En fru, som skiljt sig från sin man, för att gifta sig med en Honvedsofficer, låt han förfölja med offentliga efterspaningar. Ännu råare går liguenaren Kristof, en f. d. kanslist, tillvåga. -Hundoch -Rebellåro de hederstitlar, med hvilka han tilltalar de aktningsvärdaste borgare i Klausenburg. dem han, når han behagar, låter instämma till polisbyrån. Dagligen gör man, under förevåndning att söka efter fördolda vapen och krut, hemgång i de fredligaste borgares boningar. Kristof skall dervid hafva ådagalagt temligen klena begrepp om mitt och ditt. Nu sednast har man begagnat upptåckten af ett par portråtter af Kossuth till en dylik husransakning. Ett af dem blef nemligen funnet hos en fru, hvilken genast håktades och dömdes till piskslag. En annan fru, som anklagades att hafva burit vid bröstet som medaljong ett annat portrått af Kossuth, måste på polisbyrån i flera vittnens nårvaro — afklåda sig. Detta Kristofs barbariska, all sedlighet och aktning för qvinnan hånande beteende har våckt en gränslös förbittring i Klausenburg. Man hade velat anföra klagomål hos ministeren, men Urban, som håller ryggen fri för sin vårdige vån, visste drilla det derhån, att deputationen blef nekad pass till Wien, och sålunda måste anklagelsen falla. Man beråättar slutligen att Urban skall hafva svarat en engelsman, som låtit undfalla sig några tadlande ord om hans många råttskrånkningar: -Jag år lagen; hvad jag vill år rått. Ett i sanning åkta byråkratiskt kraftuttryck! SACHSEN. Dresden. I andra kammaren har ett andragande blifvit inlemnadt, som på det entrågnaste yrkar, att man måtte göra alfvar med de i throntalet utlofvade reformer. Regeringen har hittills ånnu ej hårutinnan framlagt något förslag till kamrarne.