Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1850, sida 2

Apenrade den 21 Maj. Samtliga hårvarande skollårare hafva, med undantag af tvä elementarskolelärare Dreeser och Möller, af det hår förlagda octroyerade skolkollegium blifvit afsatte. Fyra af det Holsteinska ridderskapets sörnämsta medlemmar, Blome af Salzau, Scheel-Plessen, Platen-Hallermund och Hahn-Neuhaus hafva, enligt tillförlitliga underråttelser, nedlagt en formlig protest mot utskrifvandet af något tvångslån, och ståmningen bland det egentliga folket i Holstein år afgjord emot krig. ITALIEN. Turin. Senaten har fått sig förelagt ett lagförslag angående upphåfvandet af majorater och fideikommisser. Madeira. Jesuiterna åro nu åfven här återkallade. Man tycker således i Italien med all ifver vilja arbeta på folkets icke blott materiella utan åfven andliga förtryck. FRANKRIKE. Den 18 dennes sörelade Leon Faucher i nationalförsamlingen kommittk-betånkandet om valreformen. Kommitt6en har likvål något afvikit från regeringens förslag, Icke destomindre har det vunnit föga anklang i församlingen, hvilket nogsamt synes deraf, att blott sex talare anmält sig att tala för vallagen, då deremot tr ettiofem åmna upptråda emot densamma. Bland de förre var Montalembert, bland de sednare Cavaignac, Lamartine och Victor Hugo. Den 21 dennes fortsatte Nationalförsamlingeu under ett ofantligt tillopp af åhörare ofvannåmnde förhandlingar. Charles Lagrange yttrade sig först emot den brådskande behandlingen; han förklarade lagen vara en krånkning af konstitutionen och anklagade med håftighet t dem, som velat uppoffra landet för tillfredsstållandet af sina onda lidelser, och tillintetgöra den råttighet, hvilken de hade att tacka för sin plats i folkrepresentationen. Åfven be Flotte, Cavaignac, Victor Hugo och Pascal Durrat utlåto sig förkastande om förslaget. Cavaignac varnade för sarorna af en revolution, som denna konstitutionskrånkning lått kunde framkalla, Victor Hugo utmårkte sig genom en lysande våltalighet. Någon beståmd dfvertygelse om Frankrikes och Englands nårvarande förhållanden till hvarandra år svårt att fatta. Det ser nu åter temmeligen lugnt ut å båda sidor och hade det kommit till någon konflikt skulle striden helt såkert blifvit ganska skarp, ty franska och engelska flottorna, hvilka f. n. befinna sig i farvattnet utanför Neapel åro ungefår af lika styrka. Den förre råknar 7 seglande fartyg med tillsammans 566 kanoner och 3 ångfartyg med 32 kanoner, den sednare 7 seglande, med 582 kanoner och 4 ångfartyg med 80 kanoner. Inom få dagar kan engelska flottan under amiral Parker förstårka sig med kommondore Martius eskader, hvilken för några dagar sedan befann sig. utanför Lissabon, 9 segel stark, hvaribland 2 ångfartyg, med tillsammans 354 kanoner; hvaremot franska flottan afven inom kort tid kan draga till sig amiral ITrehouarts flottilj, flera ängfregatter hvilka nu göra tjenst som transportfartyg samt 7 i hamnen vid Toulon liggande krigsskepp. TURKIET De ungerska flykting garne, hvilka lemnat Turkiet, befunno sig vid ankomsten till Malta i en ganska olycklig stållning; guvernören hade hvarken fått instruction från sir StratI ford Canning eller den på Malta residerande konsuln. Lyckligtvis var Grefve Zamoisky der, och utverkade tillåtelse för dem att gå i land. Hår delades de i trenne partier. De, som I hade penningar att resa för, begofvo sig till Frankrike; handtverkarne stannade qvar på alta; det tredje och talrikaste partiet reste till Antverpen för att intråda i Belgiens armå6e såsom simpla soldater. De till Islam dfvergångna flygtingarne, hvil ka vistades i Varna, skulle föras till MonaStir elle Diarbekir. E— — ——