Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1850, sida 1

AAiAiii — Offret år fullbordadt; kallt aftorkar reaktionen sitt svård, sticker det i slidan, afskaffar den romerska republiken och sånder påfven nycklarne till staden. Nu, för första gången, nåmnes båfyen: sörsta akten af denna blodiga komedi år slut; den andra begynner. Franska regeringen kan nu ej långre såga, att armen skulle beskydda den romerska friheten och svid intet tillfålle upptråda emot romerska folkets önskningar; men medgifver stillatigande, att man icke varit alldeles årlig, men såger man, pass på, nu år jag årlig, nu skall jag öppna mitt hela hjerta och såga hyad arm6en verkligen och för allvar har att göra i Rom: Vi hafva kullkastat den romerska republiken, för att vinna påfvens erkånsla och derigenom binda honom vid frihetens sak, samt för att stålla vår inslytelse emot Österrikes. Nu ville håndelsen likvål, att påfven ej ansåg sig vara förenad med oss genom något erkånslans band; han hade ju ej anmodat oss att komma och han hade ju ej heller underskrifvit några vilkor. Det år vål sannt vi gålvo honom hans land och hufvudstad tillbaka, och man kunde ju råkna på erkånsamhet för en så ådel handling; men Österrike ville också hafva öfverlemnat honom riket och till billigare pris, Österrike ville sjelf hafva arresterat de -skyldigeoch sparat kardinalerne denna lilla olåglighet; Österrike skulle visat sig ådelmodigt till det yttersta och icke endast hafva omstörtat republiken, utan åfven benådat alla republikanare — med krut och blod. Emellertid sade franska solket dagligen: -hvar tager påfvens erkånsla vågen, och hvar år den frihet, som skulle tråda i stållet för republiken? Ja, sade presidenten, och slog oroligt med ridspået på ridstöslarne, likasom hans salig onkel, når han ej var vid godt humör, ;hvar tog erkånslan vågen och hvar friheten? Och likasom om han verkligen våntade den eller som om han trodde sig hafva något att fordra af påfven, utstållde han en vexel: -Emot denna min Sola vexel, behagade Hans Helighet att betala till herr Edgar Ney eller Ordres en del frihet och erkånsla i Napoleoniska ider, valuta emottagit i bomber och granater.Päfven ville hvarken acceptera eller eljest veta något af vexeln, den blef ganska simpelt protesterad eller kanske riktigare ignorerad såsom den tvåttnota, officeraren tappade i vaktstugan. Ja på samma tid gick den påflige kardinalkommissionen i Rom ånnu långre ån förr och fångslade åfven sådane personer, som Frankrike hade lofvat beskydda. Frankrike inspårrade ej desse mån, det år sannt, men det höll vakt utanför deras fångelse. Ändtligen inträda vi i det tredje stadium, hemligheten kommer i ljuset: vi hafva aldrig velat beskydda den Romerska friheten. Den kommission, som var nedsatt i anledning af de penningar, som begårts till betåckande af omkostnaderne i och för tåget, såger i sitt betånkande: -Det skulle vara önskligt, att man i och med det päfven erhåller sitt fullkomliga oberoende, icke uraktlåter något, som bidrager till att styrka hans magt, och man hånvisar till hans. -motu proprio af den 18 September.