Men åro vi ej marscherade till Italien för frihetens skull, så åro vi vål åtminstone dragna åstad för att bibehålla vår vinslytelse,och ett sådant politiskt utbyte år uppkommet af tåget? Lås rapporten, den såger: Det var långt från oss att vilja våcka frågor om fråmmande inflytande i Italien; sådane frågor skulle vara allt för små vid sidan af de stora och vigtiga: halföens lugn. Der skall alltså herrska lugn i Italien och det var det sanna åndamål, sför hvilket den franska republiken genom sin president sånde Frankrikes krigare dit och når någon kommer att tvifla hårpå, vill uppååsa nationaliörsamlingens beslut, herr Barrots försåkringar, herr Drouyn de IHuyss förklaringar, presidentens sändebref o. s. v. så qvåser majoriteten honom med ropet till dagordningen. Vålan, ske hvad som vill; bekranse man sig ock somestora diplomater! men det vet jag, att högt på Breschen klibbar det blod, som skall ropa till himmelen, till dess vedergållningens dag varder kommen,