Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1850, sida 1

åfven var litet aristokrat, skröt han till och med en gång under konungatiden ösver, att han emellanåt såg Ludvig Philip sjelf på slottets balkong. Jag bevisade honom deremot klart som dagen att min trådgård år båttre skött och hans parterrer icke alltid fria från ogrås. Som bevis på dfverlågsenheten af mitt Luxembourg beskref jag blott mina törnrosor, som utan motsågelse, utgöra den skönaste och rikaste samling i Europa. Det år sannt att han hade i Tuillerierna större och syperbare grupper och statyer men jag ålskade mer tråd och blommor i en trådgård, ån bronz och marmor.Då det regnade gingo vi in och betraktade hans antika muskum i Louvern eller ock — under den tid expositionen varade — genomvandrade vi de gallerier, der yngre artister underkastade sig min våns omdöme om sina arbeten. Ibland var det jag, som inviterade honom att se mina gallerier i Luxembourg och ofta uppstod hos oss olika meningar öfver vårdet eller skönheten af våra musåer. Någon gång kommo vi i disput, helt enkelt deröfver, att han reglerade sitt ur efter klockan på Tuillerislottet, hvilken han påstod var ofelbar, då jag deremot ofta ville råtta den efter solvisarn på mitt palats Luxembourg. Sållan vånde sig dock våra små tvister till