Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1850, sida 1

VvOI101199011. Några ord om det af regeringen uppgjorda representationsförslaget. Enligt de allmänna beståmningarna samlas representationen på två kamrar. Den första råknar etthundratjugo och den andra etthundrafemtio medlemmar. Redan denna beråkning år gjord i afsigt att skydda privilegiernai ty att den första kammaren, såsom vi sedan få se, blir sammansatt af konservativa elementer och då man har skål att förmoda, det den andra åtminstone till hålften. blir af konservativ natur samt att dessutom den första kammarens ledamöter våljas för nio år och den andra deremot för hvarje riksdag, som intråffar hvart tredje år, så torde man finna, att denna riksförsamling, både till antal och sammansåttning, år af den natur, att den ovilkorligen måste blifva ett blott verktyg i konungamaktens hand. Den största lycka för ett land år en betydande opposition, ty den år en kontroll på regeringen; har man nu bundit hånderna på denna opposition, så att den alltid vid omröstningen måste ligga under, hvad blir då resultatet? — slafveri eller en allmån solkresning. Vi hafva , exempel ur historien, hvilka bevisa, att ju större makt man i en representativ stat tilldelat de privilegierade klasserna, desto snarare har man påskyndat rikets undergång, och dessutom, att ju större rått man inrymmer åt folkmakten att beståmma, desto lyckligare har den regent varit, som haft densamma vid sin sida. Vi behöfva icke framdraga exempel hårpå ; vi hafva endast velat erinra derom, att det år aristokratien, som år herrsklysten, och alldeles icke en folkmakt, till hvilken ståndigt nya elementer strömma. Se vi nu till valråtten, så år den ganska långt utstråckt, ty den lemnar i tredje momentet råstrått åt hvar och en, som idkar handel, sabriksrörelse. handtrerk eller annat yrke, hvarföre han erlägger bevillning till staten; dessutom åt alla arrendatorer af minst ett helt hemman kronojord samt två hela hemman frålsejord eller enskilda personer tillhörig. Men af hvad beskaffenhet år valråtten? Jo, de förra, eller handtverkarne, om de hafva en inkomst ånda till 100 rdr, hafva en sextondedels röst; går den derutöfver ånda till 3,200, erhålla de en ättondedels röst; arrendatorerne hafva en sjerdedels, då deremot embetsoch tienstemån ega hvardera en hel röst. Komme vi dessutom ihåg att alla jordegare hafva för lI:dels hemman 2: :dels röst och för derunder UlG: dels, så se vi i korthet, huru långt valråtten år utstråckt. Hvilken stor massa står icke utanför? Man har mycket nog talat om att man lemnat för stor rått åt förmågenheten, men vi våga påstå, att man lemnat ingen rått åt dem, som stå under de hår uppråknade lågsta kategorierna. Ty besinnar man, att en egendomsherre, som år innehafvare af blott 4 m:t, år röstberättigad på två sått, först till de omedelbara valen, der han har lika röst med de andra dertill beråttigade och sedan till de medelbara, der hans röst ensam gåller lika mycket som 64 små jordegares och handtverkares under lågsta kategorien, så torde man sinna, att det icke har mycket att betyda med valråtten inom densamma. Det heter nemligen i 23 S, af regeringens förslag: Den, som på landet år å samma ort röstberåttigad inom begge afdelningarne, må inom båda utöfva den rösträtt, som honom efter särskilda grunder i hvardera tillkommer.