Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1850, sida 1

—— Hvad krigsväsendet kostar folken. John Bright, en af det engelska parlamentets utmårktaste medlemmar, skildrar på följande sått de frukter, engelska folket skördat af de krig, som på dess bekostnad under de sednaste 50 åren blifvit förda mot Frankrike. Ännu i detta ögonblick åro våra fattighus, åtminstone hålften af dem, minnesvårdar af de krig, som de sistförflutna 50 åren sett oss föra mot fransmånnen. Om vi i denna stund hade de många derpå utkastade millionerna, och anvånde dem till åkerbrukets båsta, kunde hvarje tunnland jord vara en trådgård. Hade dessa många millioner anvåndts till uppbyggande af familjeboståder, kunde hvar och en af dem, som nu befolka våra usla kojor, hafva sin sunda och beqvåma boning, likavål som de vålmående borgarne af medelklassen. Ord fattas, i sanning, för att uttrycka alla de vålgerningar, som genom dessa oupphörliga, oförsvarliga krig gått förlorade för oss och den åfriga verlden, dessa krig, som vi voro nog vansinniga att betala med våra penningar. En fransman gör följande betraktelser öfver hvad den våpnade freden kostar de europeiska folken: -En amerikanare skulle anse det omöjligt att franska och engelska folken kunna båra de fruktansvårda bördor, med hvilka de båda betungas, med anledning af den i Europa rådande principen att åfven midt under den djupaste fred stå på fullkomlig krigsfot. Om man tager i betraktande de oerhörda summor, som hårigenom bortslösas endast i Frankrike och England, måste man falla i förundran deröfver, att armodet och nöden icke åro större i dessa länder. Enligt Emil de Girardins statistiska beråkningar har Frankrike från 1831 till 1849 på blotta militårutgifter förspillt den sagolika summan af sextusen millioner francs, och England ånnu några hundra millioner mer. Bådal ånderna tillsammans således öfver tolftusen millioner francs på blott 79 år och i fredstid!!! Man skall båfva tillbaka, om man vill utstråcka beråkningen till Europas dfriga stater, man skall svindla som om man stode öfver en afgrund! Girardin råknar, att de fattiga och arbetande klasserna fått tillslåppa mer än hälften af de utaf franska regeringen på detta sått förstörda summor, som dessa klasser kunnat erlågga endast genom att berösva sig tillfredsstållandet af sina nödvändigaste behof. Engelska tidningen Times påstår, att niotiondedelar af de på Englands krigsvåsen utkastade summor utpressats af de arbetande klasserna. Dessa båda arbetsamma folk, hvilka bördor så de icke båra! Och med dessa utomordentliga, gagnlöst förslösade summor, för ögonen väga likväl den snöda egennyttan, det hjertlösa oförståndet och den dumma fördomen ånnu alltid påstå, att ett land ej kan sörskassa sina fattige föda, sina arbetare sysselsåttning och sina lårare tillråckliga löner! Och dessa omåtliga summor skola år ut och år in bringas lärskapen till offer! Hvad skulle man vål såga om en familjefader, som låte sitt hus förfalla och de sina lida brist på det nådvåndigaste, men som EES — föctada om ån 58 da 18424 OJ 3 JA