Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1850, sida 2

Utrikes nyheter. DANMARK. Enligt -Hamb. Nach.-skola de till Köpen hamn afsånda Slesvigholsteinska såndebude vara bemyndigade att föreslå en evig perso nal-union, mot det att Danmark erkånne hertigdömenas båtskiljaktighet och landsråt tigheter.: Holsteins ställning till Tysklan skulle tillsvidare förblifva osöränärad. Grefv Rantzau, som redan ankommit till Föpenhamn påstår, enligt hvad -Fädrelandet-berättar, at han endast uppehåller sig der såsom priva person och i denna egenskap lår han besök flera af Danmarks statsmån och åfven försök att bana sig tilltråde till kungen. -Fådrelan det varnar för hans och hans våntade stall. bröders ränker och ståmplingar i maskopi met helstatens anhångare i Köpenhamn. Bestyrelsekommissionen i Slesvig har afsatt amtsförvaltaren i Flensburgs amt, Kettelsen, och i hans stålle förordnat charte-sigillat4-ombudsmannen Holstein. Klagomålen från Angeln öfver Jacohsens tyranni tilltaga och lyktingar hafva derifrän ankommit till Flensburg. Det år på andragande af den slesvigska föreningen i Angeln, som norrska trupperne inryckt Jerstådes och besatt linien frän Steinberg till Grundhof. Den af kielersörsamlingen beviljade kredit bestär af ett tvångslan af 4 mill. mark och en krigsgård af 2 mill. Krigsbudgeten — både för landoch sjöstaten — år peviljad för månaderna April, Maj och Juni med 4, 988,027 mark. Når man afdrager hvad som håraf kommer sjöstaten, pensionsverket, lasaretter och byggnader till godo, så återstår 4,240,083 mark eller cirka 4,300,000 rdr svenskt rgs för landtarmen. Reventlow-Pretz och Samrer åro ankomne till Altona, såsom det förmodas, på våg till Berlin. TYSKLAND. I sina asfskedsord till -milt folks angifver fursten af Hohenzollern, såsom den förnäåmsta orsaken till landets aftrådande till Preussen, att nutiden skakat de små staternas existens deras grundvalar och att det patriarkaliska förhållandet emellan furste och folk i småstaterne oåterkalleligen gått förloradt genom revolutionen. Tvenne syftemål vet fursten ig hafva uppnätt, dels att hafva gjort ett steg ill Tysklands enhet, och dels att hans lilla lemokratiska land kommit under en måktig rand och styfva tyglar. Då han körde bort rån sitt fåderneslott, stodo der två f. d. unlersåter och svångde med hattarne. —————— ——— LL — ee TT