Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1850, sida 2

Landsorten. FAHLLN den II:te April. En assårsman hår i staden har i anledning af de klagomål. som från slera håll inom riket sörsports ösver det i omlopp nu varande, illa tillverkade silfvermyntet, hvilket man ofta haft sina goda skål förmoda vara falskt, företagie sig att fåsta en nårmare uppmårksamhet vid det mynt, som befinner sig i allmånna rörelsen och dervid gjort en ganska hederlig samling af numismatiska vidunderligheter. Bland annat hafva påträffats 4 st. n riksdalrar af sins emellan högst olika beskaffenhet, så i afseende på tjocklek som vigt. Ett dylikt mynt våger J, ett annat ända till hålsten mindre, ån de, som anses för rigtiga; ett tredje åter år, för att jemna råkningen, betydligt tjockare, ån de vanliga. Det Ser säledes ut som om svenska solket ej ånnu fått nog af de Almrothska vedermålena, utan ånnu en lång tid bortåt kommer att dragas med desamma. I Norrland år det nya silfvermyntet mycket illa anskrifvet. Allmogen tar vida hellre emot de trasiga sedlarne, ån det, just derföre, att den aldrig kan vara rått såker om det år falskt, eller åkta. WESTERÅS den II:te April. Vårt samhålle har under den sistförflutna natten hotats af en svår olycka genom eldsvåda, som utbrustit i bagaren Åbergs hus. Så vål Åbergs gård, som en del af kakelugnsmakaken Hellstens hus hafva nedbrunnitEn Guds lycka var, att vådret var lugnt, ty vinden låg rått öfver husraderna längsester storgatan, så att i håndelse af blåst hade utan tvifvel en stor del af staden blifvit lågornas rof. Genom kloka anordningar och anstrångdt arbete blef man efter några timmar måstare dfver elden. -. Vargarne håromkring åro så djerfve, att de väga sig fram till gärdarne för att nappas med hundarne. ETS NET SVENSON