Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1850, sida 2

förställning och dolskhet; der de låra att hafva en sak förbor gad i bröstet och föra en annan på tungan: der deras sinnen, genom inrotad vana, blifva så falska och fårstållda, att till och med i deras dyrkan af Gud deras ord söndras från deras tankar, och de försöka sitt smicker och hycklande inför Gud sjelf, hvilket visserligen år det mest misshagliga för honom. Detta synes vara skålet, hvarföre hollåndarne åro mera lyckliga i sina företag ån andra solk.Nu följer en apostrof mot den tidens hollåndare för deras kårlek till guldet, eller dyrkan af Mammon, hvaraf S. förutspår undergången af deras lycka. Huruvida denna undergång sedermera intråffade och skulle bestått i den af förs. så berömda republikens upphörande bland dem, såges icke. (A. B.)