Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 april 1850, sida 1

kanske i någon serskildt relation till Williamson, som ingen annan känner.— -Jag hör vål orden, men vill icke sörstå. meningen; svarade Svenborg misslynt. — ÅHar du anlagt planen Marie? frågade Edmund sin syster, då han om aftonen intrådde i hennes enskilta rum. , — Ja, och Gud vet, om jag gjort val, eller illa, svarade Marie långsamt. , — Ar det ej ljuft, att håmnas en kränkt kårlek?— Tyst! befallte hon, i det kinderna slammade som eld, om du ej tiger lågger Jag ej tu strå i kors för hela saken.— Men det år verkligen mitt. allvar; fast du ej mera år ung, tror jag likvål, att du kan vinna hans hjerta. Kunde man blott lyckas att sluta deras förbindelse. , — -Tala ej derom Edmund, svarade hon vekare; värt förehafvande, synes vid nårmare skårskådande verkstållbart. Hon yppar allt för honom.— -Låt henne göra det! Hon måtte vål fåsta sig vid Cornelias egna ord.— Mins du hans hotelse till dig.— -Så finnes det vål ... gift att tillgå.