Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1850, sida 1

—nä ————— pet år af vigt att lägga noga mårke ill de nuvarande förhållanderne emellan de stora makterna i Tyskland och de deraf möjligen uppstående förvecklingar. Ryssland och Österrike synas vara fullkomligt ense om alla punkter. Österrikarne samla sig i Böhmen. Ryssarne stå uppstållda från Kalisch till stor hertigdömet Posen. Når kriget mot Preussen utbryter, har Österrike för sig hela det katholska Schlesiens sympathier, hvilken provins frånrycktes Österrike i 18:de seklet. Ryssland kan återgifva polackerne storhertigdömet Posen. Konungen af Sachsen, som Preussen 1815 beröfyade den båsta delen af hans stater för hans ådla trohet emot Frankrike, taga med Österrikes och Rysslands hjelp sitt gebit tillbaka. Då det filosofiska och åregiriga Preussen störtar Tyskland i oordning och gör sig jemmerligt löjligt genom sin beryktade Erfurter-riksdag, så må man slutligen göra en ånde på dess system. Berlinerkabinettets beteende emot Danmark år så ovårdigt, så stridande emot all folkrått, att hela diplomatien år harmsen deröfver; hr Nesselrodes not år uttrycket för denna kånsla. Bayern handlar i den innerligaste dfverensståmmelse med Österrike; vid det första stridsropet skola de österrikiska stridskrafterna stå till dess förfogande. Wirtemberg har intima förbindelser med Ryssland, och på första vink från Petersburg förklarar det sig för kriget; konungens throntol uttrycker denna tanka. Tyskland går en kris till mötes: antingen måste Preussen vånda tillbaka till det europeiska systemet, eller måste det göras tamt; det år Tysklands Piemont. Såsom man kan förutse, åro alltså snart nog afgörande håndelser att vånta. Man får för öfrigt hoppas, stt kabinettet i Berlin akall dfvergifva de högtllygande filosoferne och vånda tillbaka till det praktiska tyska råttstillståndets krets.Vi hafva i dag på morgonen bekommit utlåndsk post med tidningar från Hamburg och Berlin till den 5, från Paris till den 3 och från London till den 2 dennes. DANSKA HERTIGDÖMENA. Krån Kiel skrifves under den 4 dennes, att landsförsamlinger med en ringa majoritet afböjt ett nytt förlikningsförsök i Köpenhamn och föreslagit inmarschen i Slesvig. För detta fall skulle tyska officerare engageras i stållet för de preussare, som hittills tjenat vid slesvigholsteinska arm6en. Äldre notiser förmåla åfven, att ståthållarskapet gått i författning om anskaffandet af tyska officerare. Slesvigholsteinarne smickra sig med det hoppet, att Preussen skulle förblifva neutralt och låta dem sjelfva på egen hand i Slesvig utkåmpa sin strid med Danmark och äfven, då det blir fråga om fred, med afseende på Slesvig sjelfve direkta underhandla i Köpenhamn. Ryssland år dem dock en buse, som de synas mycket frukta; hvad denna makt vill göra, i fall det skulle komma till krig med Danmark, år dem oklart; den hotar öfverallt i depescher och genom pressen.Enligt -Neu. preus. Zeit. lår Preussens sednaste förslag rörande en direkt öfverenskommelse emellan Danmark och hertigdöme : na icke vunnit danska kabinettets odelade bifall. TYSKLAND. Folkhusets konstitutionsutskott vid riksdagen i Erfurt företer samma 3H33 —