Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 mars 1850, sida 2

om bertigdömenas stållning för ögonblicket i diplomatiskt hänseende. Sedan de preussiske trupperna koncentrerat sig, tror man, att ståthållarskapet ånyo skall öfvertaga styrelsen i Sydslesvig. Från , flera orter har man den underråttelse, att de derstådes uttagna skatterna blifvit skickade ctill Rendsburg, doch från Eckernsörde meddelas, att den tyskt sinnade magistraten derstådes beslutat att icke långre stå i beroende af eller förbindelse med sanska regeringskommissionen i Flensburg. En korrespondent till Hamburger Nachrichten vill veta, att Ryssland redan hotat att direkt understödja Danmarks fordringar samt uppmanat preussiska regeringen alt ej taga något våldsamt steg mot detta land. Gesion år nu besatt af preussiska soldater, och hela besåttningen anklagad för subordinationsbrott. Enår man ännu icke har några sjökrigslagar för schleswigholsteinska maRn p rinen, skall man döma efter de oldenburgska. Times berlinerkorrespondent af d. 10 vill veta, att hr v. Usedom icke långre har att göra med fredsunderhandlingarne, enår han skulle resa till riksdagen i Erfurt, hvaremot utrikesministern hr v. Schleinitz i egen person skall leda dem, hvilket korrespondenten anser för lyckligt, dels emedan hr Schleinitz underskrifvit vapenstilleståndstraktaten samt alltså år ansvarig för dess uppfyllande, och dels emedan hr v. Usedom på sednare tider allt för skarpt upptrådt såsom partiman. I Flensburgerkorrespondenten för d. 18 läses följande: Preussarne koncentrera sig i södra Slesvig; de hafva redan lemnat på vestsidan Tönder och Bredsted och på östsidan Cappel. I Husum drifva de schleswigholsteinske WuhlerneThomsen, Kaup, Setzer, advokat Rheder och den hårifrån utvisade Nane Jörgensen m. fl. sitt spel, och de danskt sinnade innevånarnes tillstånd år högst beklagligt; de åro nåra att förlora mod, tro och hopp. Mycket klagar man deröfver, att regeringskommissionen icke inrättat en gendarmerikorps, som kunde tjena den danskt sinnade besolkningen till beskydd. Thomsen och Kaup hafva emellertid ånnu icke börjat sina embetsförråttningar. Den förre har tillsvidare endast inråttat sitt kontor, der han utbetalar de inkallade permitterade deras marschpenningar. Kaup reser omkring, för att uppmaBa till en skyndsam betalning at skatterna, som om några dagar skola insåndas till Rendsburg. Den vålsinnade delen af innevänarne år mycket ångslig och tånker med förskråckelse på möjligheten af den schleswigholsteinska armens inmarsch.Ryktet, att engelska regeringen i en not till Danmark förklarat, att den säsom krigsorsak skall anse hvarje bortvisande af brittiska skepp vid en förnyad blokad, torde vara ogrundadt. FRANKRIKE. Valen i Paris hafva haft till nårmaste följd en personalföråndring i ministeren. Baroche, vicepresident i nationalsörsamlingen. generalprokurator vid appellationsråtten i Paris, har blifvit utnåmnd till inrikes minister ester Ferdinand Barrot, hvilken går som ambassadör till Turin, der han aslöser Lucien Murat, president Bonapartes kusin. Baroche var allmån åklagare vid högmålsprocessen i Versailles och år beryktad för sin håtskhet emot de radikale, hvadan hans utnåmning kan betraktas som ett trotsande svar på oppositionsvalen. Republikens president, den stackars svage Louis Bonaparte lår först beslutat sig dertill efter en konferens med reaktionens sörnåmste ledare, Thiers, Berryer o. s. v. Under sörsta intrycket af valresultatet skall han, enligt hvad det påstås, hafva funderat på att ändra politik ooh inslå en liberalare rigtning, men sedermera hade hans politiska förmyn—