Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1850, sida 1

———— —9 — han (Sir G. Grey) förslaget sitt bifall, men han hade att invånda mot detsamma att det, genom röstråttens allt för stora utstråckning, upphåfde dessa kontroller. Då hr Hume söreslog. ratt hvarje myndig, vålfrejdad man, som i 12 månader varit boende innehafvare af rett hus, eller del af ett hus såsom hyresgåst. roch under denna tid behörigen varit uppför d å isattigskattlångden, skall uppföras på vallångden som våljare och vara beråttigad att rösta. till vparlamentsmedlem, så borttog han hvad som hittills betraktats som det oeftergifliga vilkoret för valråttens utösvande — ågandet af någon egendom. Ett sådant förslag kom på ett ut med ett andragande om upphåfvandet af alla restriktioner. Våljarnes antal var större, ån hvad hr Hume uppgaf det vara — 800,000 — enår det sistlidet år utgjorde 940,000, Irland icke inberäknadt. Betråffande tillökningen af våljarnes antal, genom antagandet af hans system, hade hans hedervårde vån yttrat sig så, att han (ministern) icke visste, om han åfven ville utstråcka råstråtten till qvinnor. Hume. Deremot hade han ingenting att invånda. Sir G. Grey. Hans hedervårde vån kunde då göra det till en del af sin nåsta reformbill. Hume. Det har skedt i Greenock. Sir G. Grey trodde icke, att rösträtten utölvades af qvinnorna i Greenock vid valet af parlamentsmedlemmar; men han insåge icke, huru de råttvisligen kunde uteslutas från denna rått, om hans hedervårda våns plan ginge igenom. Vidare visade ministern, att det nuvarande valsystemet icke uteslöt någon klass, utan att hvarje person, genom sina stråfvanden och genom sin flit, kunde komma i åtnjutande af röstrått. Hr Hume begagnade konstitutionen för Caplandet såsom ett argument för sitt förslag. Men ätskillnaden i Englands och Caplandets förhållanden upphåfde all analogi emellan de begge ländernes konstitutioner. Älldenstund Caplandet skulle hafva tvenne genom val tillkomna kamrar, vore måhånda hr Hume beredd att ersåttå lordernes ärftliga hus genom en ny på val grundad kammare. Hume. Deremot har jag icke det minsta att. invända. C. Grey. Hans hedervårde vån var visserligen mycket upprigtig, och om hans sörslag antogs, skedde. det med öppna dgon; ty hans hedervårde vån sade, att han hade ingenting emot allmån röstrått, att han hade ingenting emot röstråttens utstråckning till qvinnor och att han hade ingenting emot ett genom val tillkommet ölverhus. Huru stora anspråk hans hedervårde vån ån ågde på nationens förtroende, trodde han likvål icke, att han skulle vara en såker ledare för densamma i parlamentet. Han (ministern) ansåg det för båttre att vidblifva rikets gamla konstitution och de principer, på hvilka den var baserad, ån antaga det nya system, hvarpå hans hedervårde vån ville grunda densamma. Disproportionerne emellan de olika valkorporationerne ansåg han ingenting hafva att betyda, och i alla håndelser ifrågasatte han måjligheten af deras undanrödjandeSlutligen hoppades han, att huset icke skulle tillåta