Utrikes nyheter. DANMARK. Underhandlingarne— heter det Norddeutsche Zeitung — obedrifvas med ifver. De preussiska trupperna i Slesvig hafva fått order att koncentrera sig och förhålla sig i öfrerensståmmelse med de hemliga artiklarne. ENGLAND. Den 9 dennes framlade herr Cobden i underhuset en motion om nedsåttning af de årliga statsutgifterna till den summa, som före de sednaste femton åren visat sig tillråcklig för nationens såkerhet, åra och vårdighet. Det sått, hvarpå han föreslog att gå till våga, för att uppnå detta vigtiga resultat, var en grad-. vis inskrånkning af utgifterna till håren och flottan samt ett ordnande af de civila embetsmånnens löner. Hr Cobden skårskådade utgiftsposterna hvar för sig och tadlade skarpt det slöseri, som i allmänhet råder med landets medel. FRANKRIKE. En liflig rörelse herrskade, med anledning af valen, såvål i Paris som i departementerna. Ett ovanligt stort antal väljare tycktes denna gång komma att afgifva sina röster. Huru valen skulle utfalla, kunde man ånnu, blott tvenne dagar före desamma, icke med någon såkerhet gissa, men man våntar med utomordentlig spånning att erfara resultaterna, ty enhvar inser, att det galler icke blott att fylla de tomma platserna på nationalförsamlingens bånkar, utan att valen blifva nationens förtroendeeller misstroende-votum mot regeringen och lagstiftande makten; att det, med ett ord, gåller en strid på lif och dåd i valurnan mellan republiken och konungavåldet. Partierna, som skola bekåmpa hvarandra, hafva sammansmålt till blott tvenne: det reaktiondra, bildadt genom legitimisternas, orleanisternas och bonapartisternas förenade krafter, samt det demokratiska, sammansatt af republikanerna af alla nyanser. Ingen mellanlånk finnes mellan de båda partierna, och således torde inga andra namn få röster ån, å republikanernas sida, De Flotte, Vidal och Carnot, samt å reaktionårernas, La Hitte, Foy och Bonjean. De garnisoner och soldater, som åro förlagde på någon ort utom sina departementer, hafva dock till största delen redan röstat och utfallet af deras vota har lika mycket förskråckt regeringen, som den väckt glådje bland republikanerne. Öfoeralli hafra soldaterne med en förvånande enighet förklarat sig för de demokratiska kandidaterna. Röstar solket så, som militären gjort, så hafva republikanerne vunnit den mest lysande seger. Af 180 Yicennesjdgare, denna korps, som under resningarne alltid varit den ifrigaste folkslagtaren och Changarniers elittrupp, röstade 179 på republikanerna och 1 man på reaktionårerna, af 70 man Elsassare i Lille 68 och af 2000 man Elsassare i Paris 1950 på den demokratiska listan. I ungefår samma proportion halva de öfriga militårafdelningarne gifvit republikanerna sina vota. Soldaterna röstade — såsom en legitimistiskt sinnad general, lika upprigtigt som