Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1850, sida 1

parlamenterne icke vara längre ån 3 år och att representanternes antal bringas i ett mera proportionerligt förhållande till befolkningen och egendomen. Sir J. Walmsley understödde motionen. De olågenheter, den åsyftade att afbjelpa, voro precist desamma, emot hvilka reformbillen var rigtad, men som existerade i nuvarande ögonblick uti knappt mindre grad ån 1831. Korruption hade spridt sig ibland våljarne, och en allmån likgiltighet var rådande emellan folket och representanterne, till hvilka det icke hyste något förtroende. En betydlig utstråckning af röstråtten var en skuld som landet hade att fordra. Premierministern hade gifvit tillkånna, att han icke betalar den -under denna session.. Sådant var styrelsens beslut, men det var endast en fråga af tid, och den dag var icke långt borta, då hvarken parlamentet eller styrelsen skulle vara i stånd att vågra det fullkomligaste uppfyllande af folkets fordringar i detta hånseende. Hr Hume hade visat, huru ojemt befolkningen var representerad: han ville tillågga några statistiska data, som visade huru ojemt Legendomen var representerad. I detta syftemål anförde han ur ett verk af hr Mackay några kalkyler, som bevisade att, medan hålften af husets medlemmar representerade en sammanlagd förmögenhet af 6 till 7 mill., den andra hålften representerade icke mindre ån 78 millioner. (Forts.)