Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1850, sida 2

samma regemente som han. I början af April reste han dit i sonens sållskap, och återkom som förlofvad karl.Hastigt stannade Wejlands ågon på Williamson och varseblef den håftiga rörelse, som syntes bemåktiga sig den sednare. Hvad år det Berndt? frågade han allvarsamt; -hvilken tidning låser du?— -Wermlandstidningen, stammade han. — -Den måtte vara sårdeles innehållsrik. Hvad år det, som så uteslutande tar din uppmårksamhet i anspräk?— -Ah — ingenting.— bet der låter besynnerligt. Gif hit!och håftigt ryckte han bladet till sig. Allas blickar rigtades nu på familjefadern, hvars anlete uttryckte bitterhet och harm. — 0O pappa, pappa, hvad står skrifvit i detta olycksaliga blad?utbrast Svenborg. — Har du lust att låsa det? frågade han Waldenau och råckte honom bladet. Denne låste tyst för sig sjelf, under det att Svenborg lutade sig mot hans axel, för att låsa det med honom. Hastigt drog han det undan henne, och förvåning och vrede vexlade på hans ansigte. — -Lås högt, uppmanade honom Wejland. -Du vill icke... Nå, så låser jag det vål sjelf med stadig röst och fullkomlig sjelfbeherrskning låste han följander i FSs,