HAHzt:t;:P:??:::::::22: 22 I N:o 54 af den i Köpenhamn utkommande tidningen -Fadrelandetför d. 5:te innev. I månad låses följande Korrespondens. Stockholm d. 28:de Febr. Under det att man för ögonblicket i alla vinklar och vrår af uropa åtminstone har sina riksdagsförhandlinI gar, sina valstrider eller sina konstitutionsoktroyer att tala och skrifva om, herrskar hårstådes en nåstan fullkomlig tomhet in politicis. Vi lefva ett beskedligt, stilla kålkborgarlif, ganska angenåmt på sitt sått; men — man kan icke neka det — en smula enformigt. Hade vi icke våra spektakler och baler att tånka på, hade vi icke våra polissaker att sympathisera för, icke våra romanbibliotheker att frossa på, så skulle vi i sanning befinna oss föga annorlunda, ån björnen, som ligger i dvala i sitt hide, eller Lapparne, som snarka i den eviga snön. Men det år sannt, vi hafva ju dock för ögonblicket ett novum emergens, neml. kronprinsens förlofning med den hollåndska prinsessan, hvilken för alla loyala undersåtare så interessanta nyhet omsider har blifvit officiellt förkunnad, sedan hela den europeiska pressen förut mycket utförligt och positivt haft att beråtta om densamma. Skalderne hafva redan spetsat sina pennor för att hafva dem i beredskap till den nya Anadyomenes lof och det hofjunkerliga Morgonbladet har skyndat sig med att in extenso meddela den unga furstinnans anor ånda upp till det 7:nde århundradet — liksom om vi icke något hvar hade vårt stamtråds rötter i det sjunde århundradet och åndå ett stycke långre upp. Mångden ser dock mera på det reella och frågar nyfiket, huru många millioner, som vål åro faktiska af de så storstiladt utbasunerade 30 millionerna gyllen. Det år ganska naturligt, att folket interesserar sig för denna sak: ju större personlig fsörmögenhet en dynasti har, desto mindre djupt behöfver den gripa i nationens sickor; detta år en simpel logik, och det ligger åndå alltid en viss tröst derutinnan. För resten interesserar sig folket för kronprinsens val af det skål, att den furstliga bruden med råtta antages komma att till samhållets höjder medföra åtskilliga ålskliga traditioner från den gamla, vålbekanta, godly nta, patriarkaliska, rhollåndska skolan, i stållet för en mer eller mindre farlig förstårkning af tendenser till hof-intriger, boudoirpolitik och jesuitism, hvilka möjligtvis kunde hos oss hafva blifvit införde, i håndelse thronföljaren sökt sin maka i ett katholskt land. Vi hafva lårt oss att vara misstånksamma och på vår vakt i detta hånseende. — Den unga prinsessan våntas icke hit förr, ån i Juni; men hennes brudgum skyndar henne till mötes redan ett par månader tidigare, förmodligen för att, bland annat, med professor Olde dela det angenåma besvåret att undervisa thronföljarinnan i det svenska språket. Professorn har, såsom bekant år, redan uppehållit sig en månads tid i Haag i och för denna angelågenhets skull. Reformagitationen i provinserna tyckes för 7 ögonblicket hvila; men man kan hårpå anvånda Iegnrs uttryck om -Götha lejon,: Med öppna ögon sofver det. Det år möjligt, att man blott afbidar det genomförda förslag till en representationsreform, som pro—— ss