Article Image
och kamrater aldrig underläter att utöfva vid dylika tillfällen. Man trakteras och trakterar, och den surt förvärfvade dagspenningen har snart försvunnit i krogvårdens fickor. Mången arbetare, mången fattig man, hvars högsta önskan det år att undvika brånvinet, erkånner, att han icke kan motstå påtryckningen och frestelserna på krogarne. Den fattige arbetaren Önskar icke att supa brånvin; men han förklarar öppet och rått fram, att han icke alltid ser sig i stånd att emotstå de mångahanda frestelserna dertill, och derföre önskar han, i nykterhetsreformens sanna anda, att dessa frestelser måtte blifva minskade. Till ernående af detta mål antaga att brånvinsskatten bör låggas på brånnerierna, eller producenten; att handeln med brånvin i minut åter må öfvergå till köpmannen; att krogarnes antal efterhand bör betydligt inskränkas; att brånvinet genom en hög skatt på produkten bör göras dyrare, och att utminutering af brånvin icke må ega rum efter kl. 6 på aftonen, på det att arbetaren icke må frestas att fortfara med vanan att efter dagens mödor söka sig en s. k. hjertstyrkning på krogarne. Når till dessa och dylika anordningar lågges omsorg om de arbetande klassernas upplysning genom förnuftsenligt organiserade undervisningsanstalter och uppråttande af bibliothefer, som åro tillgångliga för allmogen, då kommer nykterhetsreformen att erhålla ett verksamt bistånd, ett bistånd, som måhånda skall påskynda den tidpunkt, då denna heliga sak kan framtråda i sitt råtta Jjus och både för stat och mensklighet ådagalågga sina vålgörande verkningar. Vi anhålle fördenskull underdånigst om E. M:ts nådiga biständ till vidtagande af de åtgårder, som i denna rigtning åro af behofvet påkallade ! (Forts.)

14 mars 1850, sida 2

Thumbnail