Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1850, sida 2

gardist!!! En ny allmån vexelordning har utkommit som gåller för samtliga österrikiska staterna för det han varit ohåflig emot en municipalI och år nåstan oföråndradt densamma som der allmånna tyska vexelordningen. Det skrifves från Bucharest till en österrikisk tidning, att hos en wallachisk flykting Konstantinopel funnits stenar ur den gamla ungerska kronan. Tvenne Kossuths systrar hafva begifvit sig til Wien för att öfverlemna kejsaren en petitior med anhållan att få i sin vård emottaga och uppfostra Kossuths barn. TURKIET. I I Bosnien tecknar det sig till en ny resning. Befolkningen vill icke erlågga de skatter man pålagt henne; den år sinnad att draga emot Bihacz och bemäktiga sig denna fåstning för att erhålla en stödjepunkt sör sitt motstånd emot regeringen. Den har imellerstid afskickat tvenne besullmåktigade till viziren med sina fordringar om en åndring i beskattningen, och vinna dessa icke gehör, så bryter det löst i midten af Mars. De magyariska slyktingarne låra underblåsa lägan. Ett betydligt antal ungerska flyktingar har i Travnik uti Bosnien gått i turkisk krigstjenst. NORD. FÖRENTA STATERNA. I senaten har framlagts en series af andraganden, hvilka åro af största vigt så vål för Förenta Staternas framtid som europelska Ssamhållets utveckling. Ankomsten af ett antal landsflyktige ungrare utaf Komorns besåttning föranledde ett andragande af senatorn Seward från Newyork, att utan betalning öfverlåta ett stycke statsjord åt alla ungerska flyktingar, åfvensom åt alla dem, som förtrycket förjagat från Europas ölrige lånder. Detta andragande var ett mofförslag emot general Cass motion att afbryta den diplomatiska förbindelsen med Österrike, emedan hr Seward förmenade sig bibringa absolutismen ett kånbarare slag genom en belöning åt alla inSurgenter, ån genom en sådan vanmåktig manöver som den diplomatiska förbindelsens afbrytande. Före Sevards motion, hvilken endast vill hafva jord bortskånkt till politiska flyktingar, var inkommen ett vida långre gående andragande af den det demokratiska partiet tillhörige senatorn Douglas frän Illinois. Douglas år en representant af de s. k. landreformers. Detta parti har till ledande grundsats: Naturen lemnar alla menniskor åmnet till deras existens, och blott bearbetandet af detta åmne kan gifva ett för nuftigt anspråk på dess besittning. Således år jorden enhvars egendom, som först sjelf odlar den. Hvarje menniska har rått att, genom dess odlande, taga ett ouppodladt land i besittning. Ingen skall besitta jord, som han sjelf ej odlar, på hvilken han låter andra arbeta för sig till sin fördel, utan att arbeta sjelf. En lag fordras, som upphåfver ockret med lånderier och gör det för en hvar möjligt att genom jordens fria bearbetande förvärfva sig en lycklig existens. Detta parti var för ett par månader sedan ånnu ganska litet. Det var och år ånnu i pressen blott representeradt genom få organer. Men styrkan af dess fordringar år så stor, att redan nu de största statsmån i unionen åflas om hvem som skall gå långst i denna rigtning. Douglas, Webster och Houston hafva sökt att öfverbjuda hvarandra i andraganden om jordens utskiftning gratis. Douglas fordrar i sitt andragande, att 160 acres jord skola tilldelas hvarje person, som inom 6 månader byggt ett hus, inhågnat en del af jorden och bott 4 år å densamma. Icke allenast familjefåder, utan åfven ogifta personer af båda könen, skola, så snart de åro 18 år gamla, taga del i denna lag. En annan motion af senator Webster från Massachussets fordrar, att hvarje medborgare i Förenta Staterne, åfvensom en hvar, som har förklarat sin afsigt vara att vilja blifva amerikansk medborgare och fyllt 21 år, skall