Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1850, sida 1

— bet kan vål ingen förhindra dig, anmärkte Beata. — -Hvad skulle det tjena till, då jag vet, att man förkastade mina föreskrifter. Hon skulle först, fortfor han, -komma hit på någon tid, för att undergå en helt annan skola. Mamma har ådagalagt alltför talande bevis på sin uppfostringsförmåga för att man skulle betvifla, att icke detta skulle på henne utöfva en vålgörande inslytelse , och sedan borde hon begagna saltsjöbad. ; — ej tack, min kåre Thor,invände fru Wejland, det värfvet år jag icke vuxen, och hvad mina egna flickor betråffar, år jag rådd, att du nu både smickrar dem och mig. Han svarade icke med orden, men slöt Svenborgs hand i sin. — Åar du nyligen haft bref från din farbror? frågade brukspatronen, Och huru går det med deras resa ?2. — yJag hade bref i går, och om några dagar hafva vi dem hår, svarade Waldenau. Farbror är stadd på en resa till Dahlsland, för att besöka sin sons blifvande svärföråldrar.— -Jag år nyfiken, inföll Svenhorg, att se den familj, af hvilken du i flera år varit en medlem. Beskrif den för oss.— ÄFarbror år en råttsram, hederlig landt