DANMARK. Från Slesvig skrifves, under d. 4 dennes, att general Hahn fått order från Berlin att icke låta den under hans kommando stående styrka anvåndas som exekutionstrupper. Kanhånda detta skall vara Preussens svar på lord Palmerstons not om vapenstilleståndstraktatens noggranna uppfyllande. Det preussisktyska förvaltningsrådets kommissarie Pollpracht år ankommen till Flensburg. Flera tyska tidningar förmåla, att Österrike motarbetar Preussen i slesvigholsteinska frägan. En stark spånning skall vara rådande emellan danska och preussiska fredsunderhandlarne i Berlin. Häftiga scener beråttas hafva förefallit emellan Usedom och Bälov, Reedtz och Blume. Den beryktade borgmåstare kier i Hadersleben har nu åndtligen blifvit afsatt och hans söretrådare, den af prov. regeringen förtrångde etatsrådet Lassen åter insatt i embetet. Den sistnämnde höll ett ståtligt intåg i Hadersleben d. 5 Mars och emottogs med mycket jubel af den danskt sinnade delen af befolkningen. Ett allvarsamt myteri har föresallit å -Gefion bland dess tyska besåttning. TYSKLAND. Tyska angelågenheterna blifva allt mera förvecklade. En förbundskonvention har nu kommit till stånd emellan Osterrike och de 3 konungarikena Saxen, Wirtemberg och Bayern. Hanovers deltagande emotses åfven. Österrikiska kabinettet har imellertid beslutat att förlänga interimskommissionens i Frankfurt bestånd, och Preussen skall vara sinnadt att dertill gifva sitt samtycke. ÖSTERRIKE. Det ryktet vinner allt mer och mer tilltro, att Ryssarne skola besåtta Ungern. GREKLAND. I TIriest ville man efter privata bref veta, att blockaden af grekiska hamnarne blifvit upphåfven och samtliga de uppbringade fartygen återstållde. Dock ville de handlande derstådes först afbida bekråftelsen af denna underråttelse, innan de satte tro dertill. NEAPEL. Det heter, att armåen skall förstårkas till 150,000 man. FRANKRIKE. General Changarnier har afslagit ett honom gjordt anbud att öfvertaga befålet öfver de på Östra grånsen samlade trupper. General Magnan år nu designerad till denna post. Changarnier vill, heter det, stanna qvar i Paris för att, i legitimistiskt interesse, förebygga en statskupp från Louis Bonapartes sida. Bladet Napoleon, Louis Bonapartes enskilta organ, innehåller ett slags manifest betråffande de schweiziska angelågenheterne. Detheter, att man först och fråmst icke tror derpå att de tyska stormakterna årna anfalla Schweiz och att Frankrike för öfrigt icke vill, på sin åras bekostnad, bidraga till ordningens uppråtthållande. ENGLAND. Humes andragande om en utvidgning af rösträtten o. s. v. har blifvit förkastadt i underhuset med 242 röster emot 99. ni —