Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 mars 1850, sida 1

dessas uppkågande 1 unionen med uteslutande af slafveriet, så frukta de södra staterna, att blifva nedgjorda i kongressen. Det blir högst intressant att se, huru allt detta kommer att utveckla sig. Ungrarnes kamp för sin frihet har hår våckt ett oerhårdt deltagande. För några dagar sedan gjordes en motion i kongressen af general Cass — en man af stort anseende och som var på förslag till president vid senaste valet, — att Förenta Staterna skulle upphåfva all diplomatisk förbindelse med Österrike på grund af det barbariska sått, hvarpå dess regering gålt tillvåga vid dåmpandet af den Ungerska resningen. Denna motion kommer ej att gå igenom — det kan tagas för gifvet — churu en oerhörd msjoritef af solket skulle önska det. Man tror att Cass framställt den, mera för att stårka sin popularitet, ån emedan han hoppats kunna bringa den igenom. Vår landsmaninna mamsell Bremer, som år ytterst populår hår i landet såsom författarinna, omfattas med all den förkrossande vålvilja, som Amerikanarne åro vana att visa utmårkte utlånningar; jag önskar att hon må Iyckligen och vål undkomma denna vålrilja, som i våra ögon år så förbåldt lik påflugenhet. Men når folk menar vål, så får man vål hålla till godo med att något generas. Prof. Bergfalk har mesta tiden vistats i Newyork, hvarest han åfven för nårvarande år. — Bland andra svenskar har jag åfven hår tråffat hr Hebbe, som lår vara en person ej utan politiskt inflytande, och hår gjort sig fördelaktigt kånd genom en allmån historia, af hvilken 2 delar utkommit. — Vår utmårkte landsman, kapten Eriksson vistas åfven hår i Newyork, och åtnjuter hår ett stort och vålförtjent förtroende och anseende. Efter en varm och herrlig November, och en något regnig December, fingo vi vid jultiden en ganska skarp köld, som riktigt var olidlig. Just lagom för nyärsvisiberna— hvilka åro i bruk i Newyork precist som hos oss — kom ett litet före; men sedan har det åter blifvit mildare i vådret. På det hela år vål en märkbar skilnad i temperaturen mot hemma; men når de nordliga vindarne komma med någon håflighet, år kylan nåstan vårre, ån jag någonsin kånt den hemma, Man eldar hår mest med antracit, dels i öppen hård, dels i små Jernkakelugnar, och har ofta svårt nog att hålla rummen varma, åtminstone i sådana lågenheter, som uthyras åt resande. Jag skulle kunna tillågga många nyheter, om Jag ej blifvit hindrad genom oförutsedda göromål från att vara vidlyftigare. Jag finner, till min skam, att jag icke näåmnt ett öord om alla underverk, man hår får skåda, — dessa ångbåtar, som i storlek endast vika möjligtvis för Noaks ark och i elegans visserligen Ofvertråffa den, ehuru fasonen af dem förefaller en Europe något antediluviansk vid första påseendet; dessa jernvågsvagnar med sina fria fålt för promenader och sina eldståder; — dessa elektriska telegrafer, som bringa oss nyheter från NewOrleans, omkring 2000 engelska mil, på några minuter, m. an. — Ja, hvart man vånder sig, så ser man så många egenheter, och ofta rått intressanta egenheter, alt man visserligen måste finna sig vara i en ny verld. Det intressantaste af allt år kanske, att se alla civilisationens högsta resultater midt i ett land, der man ånnu — åfven hår i sjelfva staden Newyork — vid hvarje steg igenkånner nybygget. I praktiskt hånseende år för oss oerhördt mycket att hår lära. Vi gjorde vål att taga våra lårdomar hårifrån, emedan landet i så många afseenden öfverensståmmer med Sverige. — — hhore.) Ur att hvaf P. 2 pb PM