den åro olika, meningen år i sjelfva verket densamma. Den tanke, som ligger till grund för begge partiernas stråfvanden att förena fraktionerne och segra i valkampen år alltid den: Det år fråga om republik eller monarki; republik, som vågen till en ny samhållsordning; monarki, som bevarandet af den gamla med alla dess missbruk och företrådesråttigheter för vissa gynnade klasser. Det republikanska partiets kandidatlista år följande; för Seine: De Flotte, Vidal, Carnot; för Aricge: Aristide Pilhes; för Allier: Georges Gallay; för Cher: Allyre Bureau, Gustave Gurin; för Loire: Antide Martin; för Haute-Loire: Fransisque Maigne; för Nierre: Charles Gambon; för HautesPyrenges: Louis Deville; för Loirte-Cher: dEtchegoyen; för Bas-Rhin: Gårard, Vidal, Edmond Valentin (underlöjtnant), Laboulaye, Alphonse Hochstuhl; för Haut-Rhin: Kestner, Joenger, Amed6e Georges; för Saoneet-Loire: Esquiros, Madier de Montjau, Buvignier, Charassin, Hennequin, Dain; för Haute-Vienne: Ducoux. Pariserbladet Siecle. en hufvudorgan för den liberala pariserbourgeoissien, underkastar sig imellertid icke kandidatlistan för Seinedepartementet, för så vidt de Flotte vidkommer, och fordrar att han förut förklarar, om han oråttvist blifvit deporterad eller verkligen deltagit i Junistriden. Hårigenom torde de Flottes val vara ifrågasatt. Den konservativa pressens komite har haft en sammankomst och enhålligt beslutat att understödja de 3 kandidater, som erhålla de flesta rösterna i den s. k. valföreningen, hvil ken likvål ånnu icke var ense om de kandidater, den skulle föreslå. Denna komite representerar, 13 tidningar af det konservativa partiet; Constitutionel. Ordre, Assemblee nationale, Dix Decembre, Unirers, höra alla till det ta parti. För att inverka på valen i sitt interesse, anvånder styrelsen hvarjehanda slags valmanöver. En polisbetjent hade natten emellan d. 24 och 25 Febr. borttagit de immortellekransar, som voro upphångde omkring kolonnen på bastiljplatsen. I mötet d. 25 förklarar justitsministern, utan någon föregående interpellation, att polisbetjenten, som borttagit kransarne, handlat egenmåktigt och blifvit afsatt för besvåret, samt att kransarne åter blifvit upphångde. En annan manöver, som år beråknad att göra stor effekt i departementerne, består deruti, att regeringen i ett rundbref till prefekterne uppmanar dem att sörja för inråttandet af banker för hederslån. Staten gör dervid ingenting, de frivilliga bidragen allt. Behöfvande arbetare erhålla i dessa anstalter på rekommendation af 4 vittnen lån till ett belopp af högst 200 francs emot 5 4 årlig rånta. Men beviljandet eller förvågrandet af dessa län beror våsentligen af biskoparne och pastorerne. Dessa anstalter komma således icke att bringa republikanerne någon sårdeles nytta. Dupin, nationalförsamlingens president år sjuk, och det tros att han blir nödsakad att nedlågga presidentskapet. För detta sall betecknas Daru som hans eftertrådare. La Reforme har genom ett utslag af handelsråtten blifvit förklarad i konkurstillstånd. Redaktören af Democratie pacisique Hennequin har blifvit dömd till ett års fångelse och 5000 francs böter för en artikel: Presidenten och arbetarståderna. Han var kandidat till de förestående valen i Saöne-etLoire-departementet; hans sakfållande har nu gjort valet omöjligt. I Paris ske vårfningar till en korps volontårer, som skall gå i påfvens tjenst. General Saint-Amand har fått franska regeringens tillåtelse att öfvertaga befålet öfver detta påfvegarde, hvars styrka förljudes skola utgöra 12,000 man. ÖSTERRIKE. Österrikiska regeringen har vidtagit en åtgård, som såtter kronan på dess bemödanden att vinna det besegrade Ungerns sympathier. Haynau har nemligen befalt, att alla de nationalgardister, som under revolutionen tjenstgjort ibland honveds, eller hafva lemnat sina hem och deltagit i kampen, skola inrulleras i österrikiska armåen, men permitteras från utskrisningsmötet tills de inkallas, undantagandes guerillor och honveds. Vi hafva i dag emottagit dansk post med tidningar för d. 5 dennes. Dessa tidningar hafva direkta underråttelser från Paris och London af d. 28 Febr. , Franska bladet Siecle med förra posten beråttar, såsom ett allmånt rykte i Tyskland, att Frankrike och England åro betånkte på att intervenera i danska och schweiziska an