sjelf bemårkande de ögonkast, som på henne riktades, återvann hon snart sin vanliga fattning. Det var någonting högst besynnerligt, ? anmårkte fru Kron. — -bet år icke allenast besynnerligt, utan det år rysansvårdt.yttrade beråtterskan med håftig ton, och dito åtbörder, i det hon satte sig på soffan. ÅI år då hemligheten afslöjad. Williamson år patronens olaglige son, hvars mor dött af slag och detta skulle vara en slags försoning.— Huru kan det vara möjligt, frågade fru Kron. -Icke kunde Wejland vilja förena sin son med sin dotter; och det såges ju allmånt, att yngsta mamsell Wejland år förlofvad med Williamson.— Ja, så har man sagt; men det var icke sannt. Fru Kron vet således icke, att hon år förlofvad med doktor Waldenau? Nu rullade fru Krons ågon som ett eldkol, och ovilkorligt råckte Wendela henne ett glas vatten. Fru Kron mår troligen illa efter resan, yttrade Wendela, roch jag tror det år båst att vi lemna henne ensam.En mårklig dag hade förflutit. Sanningsenligt med fru Anglins beråttelse, var Eds