— -ITycker du, att det vore bra, om så vore? inföll fru Wejland. — Tio gånger båttre, ån hvad man såger hår i socknen.— -Nå, hvad såges hår i socknen? frågade brukspatron. — -Att mamsell Svenborg skall ha Williamson; men det år nu uppåt alla våggar.— ylag trodde, att han stod högt i din gunst, yttrade hennes matmor. — yJa, jag tycker vål om honom; han år förbålt höflig och artig och har aldrig något spektakel för sig, som den der fördömda (jungfru Anna, var just icke så rådd för en ed, når hon kom rått i ifvern) -som den der sördömda Anglin, som jag nu intet för min dåd kan tåla. Det var nu fasligt vål, att intet patron gjorde honom till spektor, ty då hade hela bruket gjort uppror. Men intet passade det sig, att en af våra mamseller gifte sig med en bruksinspektor — och ingen hvad han år för en...., — an år ju son af en bruksinspektor från Philipstadstrakten,, menade brukspatron. — Ja, så mycket som jag år dotter af en . oc ? 2? 2 prins. Han år icke son af några åkta föråldrar; det år min tro.— Jag undrar om det finnes någon, inföll Thor, som jungfru Anna anser vara värdig