Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1850, sida 1

rang af första klassens kontor med 1000 rdr lön. Det orimliga och oråttvisa håruti år ej svårt att inse. Man behöfver blott tånka sig skillnaden i göromål emellan Norrköping och Wimmerby, Gefle och Warberg, Linköping och Skara, Wexid och Söderhamn, och man skall förvånas Öfver en så uppenbar oråttvisa; flerfaldiga sådana exempel att förtiga. Vill man hafva dugliga tjenstemån, måste. de vara aslönade på ett sått, att de deraf kunna hafva sin tarfliga, men oberoende bergning; annars åro de tvungna att af allmånheten utkråfva alla de uråldriga sportler, till hvilka de gamla författningarne kunna ge anledning, och posttjenstemånnen komma derigenom uti en falsk stållning, så vål till allmånheten, som till sig sjelfve. 700 rdr lön för Norrköping, Linköping, Wexid och Gefle med flera kontor räcker ej till omkostnaderna för hyra och materialier. Postmåstarne måste då lefva af de uråldriga och förhatliga sportler, dem allmånheten kan eller icke kan betala. Allmånheten kan ej tvingas att hålla postråkningar; man inlemnar sina bref mot kontant och hemtar sina bref efter postkartorne, och dermed år den affåren slut. Tidningsredaktionerne kunna också på samma sått undgå arfvodet, genom att sånda sina tidningar under korsomslag, och då har postmåstaren endast sina 700 rdr bko qvar, för hvilka han på större kontor nödgas hålla 1 a 2 bitråden, hyra för rum och kontorsexpens m. m. Du ser håraf huru det för framtiden år stålldt för posttjenstemånnen, dessa tjenstemån, som åro bundne vid kontoret hvarje dag året om, srån kl. 8 om morgonen till kl. 7 på aftonen, Söndagerne ej undantagne, och ofta, då andra efter dagens mödor så gå till hrila, måste vaka 2 å 3 nåtter i veckan. Om de oefterråttliga befordringar, som nu, mer ån under Carl XIV Johans tid, fortgå, vore mycket att såga; men detta fordrar sitt eget kapitel och jag torde en annan gång dertill återkomma. Din X-.